Den sjuttonde juni gör jag cellbiologitentan och runt den tjugofemte gör jag fysiologitentan. Är så nervös man bara kan vara. Allt hänger ju på detta. På måndag ska jag åka till skolan och försöka få klarhet i vilka kurser jag ska ta igen i cellbiologi. Det är minst sagt rörigt att få klart för sig vad som gäller. Jag fattar inte varför det ska vara så extremt viktigt att man går på varje lektion. Vad hände med frihet under ansvar!? Missar man en lektion får man både betala för det och ta igen den över en helg /cry

Annars händer inte mycket nytt. Var ute med Yoda i stadsparken idag som så behändigt ligger väldigt nära den nya lägenheten. Min vovve är just nu fem månader gammal vilket ska vara en ganska besvärlig ålder. Detta har inte visat sig så mycket innan men idag fick jag erfara hur det är att ha en hund i puberteten... Som vanligt lät jag honom springa runt som han själv ville och nosa runt i egen takt och som vanligt kommer tusen folk fram och klappar honom vilket aldrig har varit ett problem. Idag kom ett gäng fram och satte sig ner och ville klappa hunden men Yoda hade andra planer. Han är ganska trött på att folk ska komma fram och hälsa och brukar därför helt ignorera folk men idag bestämde han sig för att sockervadden som en av killarna höll i var hundmat. Han sprang fram i ilfart, bet tag i sockervadden och sprang iväg med den i ilfart. När jag skriker åt honom att han ska stanna (vilket han alltid lytt innan) tittar han bara på mig för att sedan sätta av i en helt annan riktning. Jag blev arg och ropade på honom ännu högre och gissa vad han gör då? Han lägger sig ner och rullar runt i en stor bajshög! Med sockervadd och allt. Haha ÄCKLIG hund! Det blev raka vägen hem och ner i badet. Sedan fick han ligga i badrummet med lampan släckt i en halvtimma. Får hoppas att han har lärt sig en läxa.

Jag fick reda på häromdagen att Yoda (som hunden heter) betyder Judas på rumänska haha. Inte konstigt att folk ibland ryggar tillbaka lite när jag har förklarat att han heter Judas. :D

En sak jag blir irriterad på som hundägare är detta: Varför frågar inte folk först innan de går fram och kladdar på andras hundar?? Eller låter sina ungar kladda på hunden utan att kolla med mig om det är ok? Yoda har flera gånger trott att små barn som kommer fram och viftar med armarna vill leka och han nafsar därför tag i deras kläder eller liknande vilket skrämmer halvt ihjäl ungarna. Han har riktigt stora och vassa tänder nu och dessutom en bred käke som levererar en del bitkraft (duktig vakthund) och barn som inte känner en hund borde inte tillåtas komma fram och klappa. Man vet aldrig, hunden kan känna sig hotad och jag vill inte behöva avliva honom för att föräldrar inte kan hålla koll på vad deras ungar gör.

Nog om hunden :D Nu på onsdag kommer min bästa vän Veronica ner hit till Cluj. Hon stannar i tre dagar och det kommer bli de tre roligaste dagarna på lääänge. Vi ska utforska Clujs nöjesliv till max! Färga hår, bleka tänder, gå på massage, fixa mannikyr osv osv (för hennes pengar, oroa dig inte mamma lilla)

Jag längtar halvt ihjäl mig! Känns som tiden sniglar sig fram mot onsdagen. Här kommer ett kollage som jag satte ihop sist Veronica var här och hälsade på:

Livet känns lite lättare för båda när vi är med varandra. I medgång och motgång kommer vi alltid stå vid varandras sida. Jag hoppas att alla har en speciell vän i sitt liv. Någon man delar allt med. Någon som man VET aldrig skulle vända en ryggen vad man än gör. Det är riktig Vänskap. Ska man klara av all galenskap och falskhet som är detta livet måste man ha åtminstone en riktig vän. Dagens visdomsord ;)

Godnatt alla fina läsare! Och som Doris Day skulle säga, "Dream a little dream of me" Älskar den låten. Alla som inte vet vilken det är bör klicka på länken:

http://www.youtube.com/watch?v=r035et3sz5o