Terminen går mot sitt slut

Jag har äntligen fått bekräftelse ifrån CSN att jag är beviljad studiemedel för hela läsåret. Äntligen! Jag måste återigen understryka vikten av att kämpa för det man vill ha. Hur omöjligt det än känns så förlorar man ingenting på att försöka kämpa vidare och fånga varje liten möjlighet som presenterar sig. Något jag aldrig kommer glömma. Denna gången hängde hela detta läsåret och antagligen min framtid här i Cluj på ett telefonsamtal som jag var nära att strunta i. Jag var övertygad om att det aldrig skulle fungera men det gjorde det och nu sitter jag här med min utbildning säkrad igen. Jag har inte ett bekymmer i världen och jag känner mig så otroligt motiverad att sätta höga betyg i alla ämnen jag läser så att jag kan höja mitt snitt och hålla huvudet högt när läsåret är slut och jag börjar år tre.

Jag läser en del informatik eftersom det har varit min akilleshäl innan. Vi fokuserar mycket på statistik, hypotestestning med t-fördelning, p-värde och z-värde har vi fokuserat mycket på de senaste lektionerna. Det känns väldigt bra och sista labben utförde jag nästan helt själv vilket känns som ett mirakel jämfört med hur lite jag har förstått av informatiklabbarna förr.

Jag är lite uppskrämd inför patologisk fysiologi som jag ska läsa nästa år i trean. Jag blir nervös över hur svårt folk tycker att det är så jag försöker läsa fysiologi några timmar om dagen för att hålla kunskaperna vid liv ifrån det jag läste förra året. I fysiologin som vi läste i ettan och tvåan lärde vi oss allt om kroppen i friskt tillstånd, i patologisk fysiologi pratar man om vad som händer vid olika sjukdomar och då gäller det att man har bra koll på grunderna. Jag fokuserar på att lära mig blodomloppet och hjärtat som ett rinnande vatten då det tydligen ska vara till stor hjälp. Farmakologin känns också övermäktig, alla tusen namn på läkemedel som ska präntas in i huvudet som glosor. Jag tror jag kommer gilla det minst utav allt. Patologisk fysiologi och semiologi kommer nog bli favoriterna.

Jag vill passa på att rekommendera en grupp på facebook som jag gått med i. De lägger upp och diskuterar bilder på olika sjukdomar så att man kan testa sina läkarkunskaper och försöka ställa en diagnos. Jag lär mig väldigt mycket på det så jag tänkte dela med mig så att ni läsare som är medicinintresserade kan ha nytta av den:


Jag vet inte om det fungerar att länka så, annars heter gruppen "faculty of medicine".

Nu är terminen snart slut. Vi har tentaperiod i slutet på januari och sedan kör termin två igång. Sakta men säkert trampar tiden framåt och snart får jag äntligen börja trean! Jag är så otålig, alla ämnen låter så intressanta, just nu läser jag ju saker jag redan kan så det ska bli skönt att börja på ny sida och spinna vidare på mina kunskaper.

Nu ska jag iväg och simma och sedan blir det fysiologiplugg resten av dagen. Det är synd att biblioteket inte har öppet idag, de har fantastiskt bra böcker. Jag kan läsa timmar i sträck när jag sitter där utan att bli uttråkad. Medicin är bara tråkigt att studera när man inte förstår. Har man en bra bok med bra förklaringar och tydligt illustrerande bilder är det riktigt roligt att studera tycker jag.






Ljus




Jag kan fortfarande inte riktigt tro det men det löste sig faktiskt med betyget idag!

Jag lyckades övertala ledningschefen på gymnastiken att följa med mig ner till sekreteraren. Väl där hittade de tillslut mitt försvunna betyg. På bara några minuter var alla mina bekymmer som bortblåsta. All denna oro som byggts upp under de senaste månaderna har lyfts från mina axlar och det välbekanta lugnet efter stormen har infunnit sig ännu en gång. Det känns aldrig så i stunden men efter regn kan man sannerligen försäkra sig om att det kommer solsken.




Tänk att denna lilla papperslapp avgör min framtid. Här har jag äntligen fått ett intyg på att jag har behörighet i gymnastik. Det tog sin lilla tid och ansträngning men jag nådde äntligen målet. Det trodde jag faktiskt inte denna gången. Jag tackar min lyckliga stjärna för medvinden (och envisheten).


Och vad har jag lärt mig av detta (som mamma brukar fråga). Som jag har sagt förut: jag har lärt mig den bittra läxan att inte ta något för givet. Att alltid dubbelkolla allt och ligga steget före. Detta får bli mitt mantra.

Jag kunde inte sova inatt av nervositet och hela morgonen kallsvettades jag och hade hjärtklappning. Det har inte riktigt släppt ännu. Är helt utpumpad av all spänning som släppt så nu blir det raka vägen i säng redan klockan 20.30. Passar bra när det är tidig informatikgenomgång imorgon.



Idag var en väldigt bra dag



Jag var tvungen att ta ett kort i morse klockan 07.00 när jag möttes av den här vyn utanför mitt vardagsrumsfönster. Det är vid det fönstret jag alltid sitter och studerar. Jag brukar titta ut över staden och kullarna emellanåt och glida iväg i mina egna tankar. Det känns lite som meditation. Speciellt med en het kopp kaffe i handen. Det blir aldrig detsamma med en bild. Det blir tydligare om ni klickar på den så att ni kan se detaljerna. Morgondimman över staden som jag älskar så bitterljuvt.

Det är något speciellt med den här lägenheten. Det är den första av fem lägenheter jag haft här i Rumänien som faktiskt känns som hemma. Den har verkligen blivit min fristad mitt i allt kaos omkring mig.

Jag känner hur detta med CSN hänger tungt över mig och det blir värre för varje dag. Den nionde är inte långt borta nu och jag känner mig inte speciellt hoppfull när det gäller att få ut mitt intyg ifrån gymnastiken imorgon...

Det känns som att allt är så skört omkring mig. Allt det som har kommit att bli min värld står på så ostadig mark. Jag står inte ut med ovissheten, att inte veta om jag kan stanna här och avsluta mina studier eller inte. Om jag inte får CSN och måste åka hem nu är chansen stor att jag aldrig kommer tillbaka.

Jag har förlorat nästan alla dem jag kallade för vänner. Men jag orkar inte just nu. Jag har ingen ork eller lust för något eller någon. Inte innan jag vet hur det ska bli med skolan. Det är allt som spelar någon roll nu.

Men jag försöker tänka positivt och hoppas på det bästa. Ännu är slaget inte förlorat.

http://www.youtube.com/watch?v=9ckv6-yhnIY&feature=related