Mitt i första modulen år fem

Åh vad jag har kul! Ni anar inte. Hjärtat är mitt absoluta favoritämne och varje dag i skolan är ett rent nöje nu. Hjärtmedicin är dock inte för alla. Jag märker att många tycker att det är totalt ointressant. Som jag tycker när det gäller neurologi. Hjärnan intresserar inte mig. Alldeles för diffust. Jag gillar konkreta och logiska saker.

Här är lite bilder från veckorna som gått:


 Så här ser det ut när jag går hem från skolan. Jag sparar otroligt mycket pengar på att åka bussen till skolan (för 8kr) och sedan gå hem. Kyrkan som man ser där framme ligger alldeles intill min lägenhet så det tar bara ca 20 min att gå hem.



Så här ser det ut nästan utanför dörren. Det har varit helt otroligt fint väder här. Strålande sol och jättevarmt. 




Så här ser det ut i skolan. Vi studerar en hel del ekg och varje dag pratar vi med patienter på hjärtavdelningen. Här om dagen var vi med under en angiografi som ni ser på den första bilden. Läkarna injicerar "färg" i blodådrorna på patienten och vi kan se på datorskärmen hur hjärtat kranskärl fylls. På så sätt kan man se om det finns förträngningar i hjärtats blodtillförsel.



Det är kardiologi för hela slanten som ni förstår. Min närmsta vän är mitt stetoskop. 


Igår var jag på middag med tjejerna från klassen. Jag har så fina tjejer i min närhet. Lika intelligenta som de är vackra. Jag hoppas att vi ska spendera mycket tid tillsammans dessa sista två åren. Jag kunde ha sett gladare ut men jag känner att det här med CSN ständigt hänger över mig. Jag fick ju avslag på min första ansökan om utökat studiemedel så jag har överklagat till överklagandenämnden nu. Jag hoppas verkligen att det ska lösa sig så att jag kan sluta hålla andan och bara fokusera på studierna!


Det känns lite oroligt att de utreder tre studenter här nere för ebola. Jag vet ännu inte om det är några jag känner eller hur illa det är men det stod i tidningen idag att de utreds på infektionskliniken här i centrum. Jag tror inte att det är någon fara men det känns lite obehagligt när det blir så nära. Vi har haft lektioner en del på det sjukhuset och kommer ha det igen i framtiden. Vi har redan fullt upp med att skydda oss från topp till tå när vi pratar med patienterna på tuberkulosavdelningen.


Hoppas ni får en trevlig helg! Tack för att ni tittade in.


Första veckan år fem

Äntligen har jag fått igång internet här nere. Det är alltid lite krångel just när man kommit tillbaka. År fem har redan kört igång med storm och skolan känns roligare än någonsin! Det känns som om jag springer ett marathon och först nu ser jag mållinjen långt där framme. Det är nu jag måste springa fort och orka prestera på hög nivå den sista biten, det är bara lite kvar nu!



Denna modulen fokuserar vi mest på hjärtmedicin (kardiologi). Jag kunde inte ha fått en bättre start. Vi spenderar flera timmar om dagen med patienterna på hjärtmottagningen här i Cluj och det är samma rutiner och upplägg för patienterna som på hjärtintensiven i somras. Jag kan redan en hel del så just nu känns det som repetition. 

Det är mycket fokus på stetoskopet nu. Jag skulle ljuga om jag sa att jag tycker att det är lätt. 

  

Jag brukar ligga och lyssna på mitt eget hjärta på kvällarna innan jag somnar för att vänja in ljudet av hur ett normalt hjärta låter. Jag har precis börjat förstå hur man hör om ett blåsljud hörs i diastola eller systola. Det är skillnad på att förstå vad man ska lyssna efter och förstå vad det är man hör genom stetoskopet.


Men som vanligt finns det alltid något att oroa sig över. Just nu är det CSN som tynger ner mig. Jag har bara pengar fram tills februari detta året sedan får jag inte mer. Detta för att jag tidigare har gått om. Jag håller just nu på att överklaga CSN:s beslut och hoppas på att jag kan få utökat CSN-bidrag. Jag hoppas på att dom har lite överseende med tanke på allt som hänt mig här nere dessa åren. Det hör väl till vuxenlivet att alltid ha något att oroa sig över men det hade varit så himla skönt att bara behöva oroa mig över mina betyg och inte över huruvida jag kan gå kvar i skolan eller inte.

Speciellt nu när allt är så roligt och jag är så nära målet känns det ännu tyngre att det kan bli problem om bara några månader. Om någon av er som läser detta känner någon som överklagat CSNs beslut får ni gärna maila mig: alexandra_merzolez@hotmail.com.


Jag ska redan nu börja söka jobb inför sommaren. Jag kan inte riktigt greppa att jag ska jobba som underläkare i sommar! Det är sjukt hur fort allt har gått. Jag ser verkligen fram emot att få göra lite nytta och lite skillnad. Jag är glad att jag har jobbat mycket under somrarna som gått så att sjukhusmiljön känns familjär för mig. Idealet är att jag får jobba på en hjärtavdelning, antingen samma som i somras eller på Sahlgrenska i Göteborg. Jag hade känt mig självsäker i att få jobba med hjärtat. Det känns som att jag har tillräckligt med kunskap för att veta vad jag pratar om och efter detta året kommer jag ha ännu mer kött på benen. 

Något jag försöker sätta tänderna i just nu är ekokardiografi med doppler. Ultraljudslära är generellt väldigt svårt och det känns som om man behöver repetera det i flera år för att vara riktigt säker på vad man gör. Eftersom ekokardiografi nästan har ersatt stetoskopet känns det viktigt att ha lite extra koll på det inför framtiden.




Det är skönt att jag har hela söndagen framför mig nu. Kaffekoppen står framme och böckerna är uppslagna. År fem har börjat!


Sommarlov!




Nu är det färdigjobbat för denna gången! Jag är hos pappa i Göteborg och njuter av att bara vara ledig dessa sista veckorna i Sverige. Jag har umgåtts med mina fina bröder, träffat Veronica och nu i helgen tänkte jag ta en catch-up med gamla vänner som fallit bort under tiden jag studerat i Cluj.







Måste skriva lite om jobbet på hjärtintensiven. Jag har aldrig haft så roligt och mått så bra på ett jobb tidigare! Jag har fått lära mig så mycket nytt och framförallt övervunnit min fobi för nålar! Jag fick ta blodprov dagligen och till och med ge en del injektioner. Det är så stort för mig eftersom jag trodde att min rädsla för nålar skulle sitta i för alltid. 






Jag har kollat upp möjligheterna att komma tillbaka till samma avdelning nästa sommar som underläkare. Det ser ut som att det kommer bli så. Det hade varit helt fantastiskt. Jag älskar avdelningen och mitt intresse för kardiologi har verkligen växt denna sommaren. Den 29e september kör skolan igång igen och vi börjar med den tyngsta modulen direkt. Jag är så glad att vi ska läsa kardiologi under första modulen. Jag har läst mycket nu under sommaren och känner att jag kan en hel del. Det ska bli roligt att få träffa patienter och diskutera olika fall. Jag är så taggad!
Men nu är det fokus på att vila. Bara ha roligt. Ikväll ska jag ut med bröderna och min bästa vän. Det är chalmersfest och vi ska runt på lite olika ställen i Göteborg. Vädret är med oss och det ser ut som om det blir en riktigt fin kväll. 


Jag är så glad att jag har fått komma familjen nära denna sommaren. Tills nu har jag bott hos lilla mamma och i två veckor nu ska jag umgås med pappa.






Här har vi pappa i egen hög person. Ända sedan jag var liten har han suttit och spelat gitarr stora delar av dagen. Hans gitarrspel i bakgrunden känns väldigt hemma för mig. Duktig på att sjunga är han också. 


Lille Yodagrisen mår också bra. Han är så stor nu. Fluffigare djur får man leta efter. Älskar att burra ner ansiktet i hans nacke och panna. Jag önskar att jag kunde ha honom med mig ner till Cluj men det hade aldrig gått. Jag har knappt tid till mig själv där nere mellan alla studier och Yoda hade haft jättetråkigt.

Nu ska jag skriva lite patientfall tills Veronica dyker upp här. Det är obligatoriskt att få påskrivna papper från sommarpraktiken samt att skriva om 10 patientfall som man sett under sommaren. Det är riktigt roligt eftersom jag läser i mina böcker om varje patientfall och på det sättet lär mig väldigt mycket.

Tack för att ni kikade in!

Jobb och mera jobb

Hinner inte med mycket. Allt kretsar kring jobbet. Har fortfarande inte träffat så många i släkten och de jag har träffat utöver mamma har jag träffat en gång. Jag jobbar och håller igång med kardiologistudierna. Har lite dåligt samvete att jag inte kan prioritera annat. Jag bor för långt bort från familjen i gbg för att kunna komma och hälsa på under de få lediga dagar jag har från jobbet. Plus att när jag väl är ledig är jag helt slut. 

Jag jobbar två veckor till sedan åker jag till gbg och njuter av min lediga tid med resten av familjen. Det ska bli skönt med lite sommarlov nu. Jag vet att jag kommer sakna jobbet också så jag kommer nog jobba lite kvällspass då och då. 

Det har gått så fort att komma in i allt. Jag tar blodprov utan problem nu och lär mig mer och mer om hjärtat för varje dag. Jag får tillfällen att lyssna på sjuka hjärtan varje dag och det är som att jag lär mig förstå hjärtats språk. Det pratar nästan med mig genom stetoskopet. Vi har haft en hel del intressanta fall och jag har fått vara med och följt upp patienter under deras tid på sjukhuset. Det finns inget bättre sätt att lära sig!

Jag vill passa på att rekommendera denna bok för dem som vill ha stenkoll på grunderna gällande EKG:


Den är guld värd! Igår när jag satt och läste i den under lunchrasten på jobbet började läkarna bläddra igenom den och sa att de önskade att de haft en sådan genomförlig bok under deras studietid. Den är lättläst och väldigt tydlig. Jag känner att jag verkligen får allting fastklistrat i hjärnan. Här kommer lite bilder från boken:




Det är så roligt att känna att man verkligen förstår när man läser. Jag bläddrar i den varje tillfälle jag får. På bussen, rasterna på jobbet, innan jag ska sova osv. Jag har lite grundkunskap i kardiologi sedan tidigare så jag tror att denna boken passar bäst för läkarstudenter som läst sitt tredje år. 

Jag har också träffat en hel del folk från universitetet som nu jobbar heltid på Borås sjukhus. De är redan underläkare och det är så roligt att få följa upp dem! Senast igår träffade jag en av dem som jobbar nere på akuten. Det peppar mig att kämpa ännu hårdare när man ser att de nått sitt mål. 

Idag är jag ledig vilket innebär städning, tvätt och matlagning. Jag hoppas hinna läsa en del ur boken också. Hoppas ni får en fin dag.

Tack för att ni tittade in!

Efter en månad på jobbet

Jag vet inte vart jag ska börja. Jag har redan fått uppleva så mycket nytt. Jag har mer eller mindre kommit över min nålfobi, jag har lärt mig sätta katetrar och CVK-nålar. Jag har lärt mig hantera svåra situationer på ett helt nytt sätt. Jag har varit där för människor i deras mörkaste timma och sedan fått se dem komma tillbaka. Fått se dem resa sig och få styrkan på nytt och jag har fått hålla människor i handen under deras sista timmar i livet... 





Det är en ny tid i mitt liv. En tid där jag står med ena foten i läkaryrket. En tid där jag utvecklar min passion för medicin. En tid där jag känner att allt jag gått igenom fram till denna punkten har varit värt besväret. En tid där livet känns lätt och meningsfullt och där jag kan titta på mig själv och känna mig stolt över vem jag blivit.



Jag känner mig mer och mer säker på att det är hjärtat jag vill jobba med i framtiden. jag har redan köpt böcker i kardiologi och jag läser så fort jag får tillfälle. Ju mer jag läser ju mer känner jag att det är här jag hör hemma.




Men med denna passion för det jag läser och jobbar med kommer också sorgen över allt jag offrar. Jag har ännu inte träffat stora delar av min familj. Jag har inte hunnit eftersom jag är ledig ca en dag i veckan. Jag är alltid helt utmattad när jag kommer från jobbet och jag bor långt ifrån min familj i Göteborg nu medans jag jobbar. Det gör lite ont i hjärtat att jag inte kan vara med dem mer nu när jag är hemma. Det kommer gå nästan ett halvår innan jag får se dem igen när skolan startar. 

Jag måste hitta balansen mellan jobb, studier och nära och kära. Jag vill inte bli en sådan som gav allt till sitt jobb och sedan får sitta och ångra sig under sina sista år i livet. 

Men jag vill avsluta med att understryka hur tacksam jag är för att jag får jobba och studera det jag älskar. Om man tycker om det man gör så har man inte jobbat en dag i sitt liv.