Önskar att jag var klar med läkarstudierna nu...
Nu tar eleverna i sjätte året snart sin examen. Ikväll har de sin bal och de har redan tagit sina avslutningsfoton. Det ska bli så roligt att få följa hur deras liv utvecklar sig. Se vilka specialiseringar de kommer välja osv. Jag önskar dem allt gott men det är också med vemod jag följer deras sista veckor i Cluj. Jag skulle också ha tagit min examen i år. Jag skulle egentligen vara väldigt nära mål just nu. Men det är ett tag kvar för mig.
Det är i vilket fall otroligt motiverande att se dem komma vidare i livet. De ger mig den boost jag behöver för att kömpa på denna sista månaden i skolan. Det är väldigt svårt att hitta orken nu. Det har varit så mycket tentor, så mycket nytt och jag har väldigt svårt för att inte stressa upp mig.
Det är i vilket fall otroligt motiverande att se dem komma vidare i livet. De ger mig den boost jag behöver för att kömpa på denna sista månaden i skolan. Det är väldigt svårt att hitta orken nu. Det har varit så mycket tentor, så mycket nytt och jag har väldigt svårt för att inte stressa upp mig.
Här är en bild från ophthalmologin i veckan (ögonlära). Det är roligt under de praktiska lektionerna. Vi testar varandras syn och lär os lysa i ögonen för att hitta olika patologiska förändringar inne i ögat. Jag upptäckte att jag är färgblind till stor del. Det var väldigt intressant. Men den teoretiska delen dödar hela ämnet. Jag tror jag gillar endokrinologi och hematologi mest denna modulen. Resten är inte så kul.
Jag klagar mycket nu jag vet det men det är verkligen ingen rolig period. Jag är så glad att jag läser medicin men det är en konstant stress eftersom jag helatiden känner att jag inte studerat nog. Att jag kan göra mer, förbereda mig mer, repetera mer. Och jag är så glad att jag fått ett sommarjobb eftersom så många haft problem att hitta jobb men samtidigt tynger det mig eftersom jag börjar jobba två dagar efter min sista tenta. Jag kommer vara utmattad. Men jag har varit det förr och klarat mig bra. Det ska nog gå denna gången också.
Jag undrar verkligen hur bra läkare vi kommer bli när vi stressar som vi gör konstant i sex år. Kommer inte batterien vara utbrända lagom till 35 tänker jag...
Jaja färdigklagat! Ingen tycker synd om en längre när man är vuxen. Och ingen blir stolt när man sköter det man ska göra :)
