Inget solsken i sikte

Nej ännu kommer det inget solsken efter regnet... Så här ser den kommande veckan ut för mig:

Måndag: Plugga biofysik hela dagen

Tisdag: Prov i biofysik. Plugga anatomi och fysiologi(om jag hinner)

Onsdag: Prov i anatomi och fysiologi. Plugga biokemi och antagligen anatomi eftersom jag aldrig kommer klara anatomiprovet.

Torsdag: Biokemiprov. Plugga anatomi som en dåre inför lördagen

Fredag: Galet anatomiplugg har inte ens hunnit titta på alla muskler vener nerver och artärer i huvudet sedan vi hade provet på alla benen i skallen.

Lördag: Omprov i anatomi

Söndag: Sova som aldrig förr.

Ja imorgon är det biofysikprov. Jag känner mig lite hoppfull eftersom jag har pluggat mer än vad jag trodde att jag skulle hinna med. Skulle vara skönt att bara klara det och få lägga biofysiken bakom mig. Anatomiprovet är ren galenskap. Det är bara våran grupp som ska ha ett sådant prov medans de andra grupperna får flera veckor på sig att lära sig allt det vi ska pränta in på 3 dagar.... Jag har redan ställt in mig på högst två omtentor till hösten. Det blir nog cellbiologi och biokemi. De har verkligen blivit lidande denna terminen. Det är ingen rolig tanke men jag måste se sanningen i vitögat och inse att jag aldrig kommer hinna plugga så mycket att jag klarar alla tentor. Ska jag överhuvudtaget klara något så får jag prioritera bort några ämnen. Har jag tur sätter jag höga betyg i anatomi, fysiologi, biofysik och rumänska.

Förra veckan hade jag en heldag med disneyfilmer. Jag tror att alla vi som växte upp under 90-talet kan vara överens om att det var det klart bästa decenniet i historien. INGET slår disney! Det är inte bara tecknat, det är magi. Nostalgi på högsta nivå. Hur många gånger har man inte sett Ariel sjunga om livet på land, störtlipat när Mofasa dör i lejonkungen eller sjungt med till "en helt ny värld" från Aladdin?

Min personliga favorit är "den lilla sjöjungfrun". Ariel var min förebild från det att jag lärde mig prata tills jag var ca 12 år. Jag tror jag har sett filmen över 200 gånger och jag kan varje liten replik och varje scenbyte som den 80 minuter långa filmen innehåller. Den lilla sjöjungfrun ÄR min barndom kort och gott. På andra plats hamnar skönheten & odjuret såklart.

Jag kommer ihåg första gången jag förstod att livet inte var som i disneyfilmerna. Jag blev så besviken att jag aldrig mer ville kännas vid en disneyfilm, då var jag ca 14 år. Nu, som gammal har jag dock förlikat mig med verkligheten och använder disneyfilmerna som en tillflyktsort eller som en resa tillbaka i tiden då allt man oroade sig för var hur lång tid det var kvar tills man skulle få bada i badkaret igen och få leka sjöjungfru, eller när man skulle få en ny barbie för alla dockor hade fått hår som såg ut som svinto för att de alltid skulle vara med i badet ^^ Det var tider.... Nu för tiden görs ju bara skitfilmer som ungarna ska titta på. Datoranimerad smörja om utomjordingar och racingbilar. Stackars alla de barnen som missade att växa upp med disneyfilmerna. Jaja, vad är väl en bal på slottet? Nu ska jag plugga tills jag somnar. Här kommer lite bilder från veckorna som gått:

Baracca, still standing strong! Sandra kom hem från stockholm idag, hon var hemma och firade pappsens födelsedag och hann springa en hel marathon minsann! Duktig flicka^^

Här har vi Alexander-Sandras pojkvän-Mickaela, jag och Christoffer som bor med Alexander och Sandra.

Den traditionella onsdagsmiddagen firades i förra veckan INTE på baracca, hör och häpna! Den firades istället på det nya guldkornet "Millenium". Otroligt fint ställe med underbar mat och väldigt bra priser. Vi snackar under 70 kr! Dessutom är det lite barock över stället och ni som känner mig vet att min favorit-era var 1600 talet då barock och rokoko hade sina glansdagar.

Möms!