Att komma i form





Jag har alltid varit ganska lat. Att röra på mig har varit längst ner på min prioriteringslista sedan jag slutade kampsport när jag var ca femton år. Sedan dess har jag inte rört mig mycket mer än hundra meter om dagen ca. Jag har verkligen avskytt att röra på mig. De få gånger jag har släpat mig till något gym har jag velat ta livet av mig varje gång. Och springa ska vi inte tala om. Jag har verkligen försökt men jag dör nog hellre i förtid än att tvinga mig själv att springa långa sträckor.

Under åren har jag blivit totalt förslappad. Jag orkade inte springa till bussen, jag fick andnöd när jag gick i trappor och jag var alltid trött. Mer än två ärenden om dagen, utöver skolan, var överväldigande och jag började få fobi för att röra på mig. Jag var nästan rädd för att göra saker som innebar mycket fysisk aktivitet eftersom jag var nära att svimma varje gång jag ansträngde mig.
Mina matvanor var nog det enda som var värre än min totala avsaknad av fysisk aktivitet. Jag kunde äta godis till frukost och chips till middag. Som bäst. Min mamma jobbade utomlands så ingen hade riktigt koll på hur dåligt jag åt. Det blev inte mycket bättre med tiden och det är svårt att ta sig i kragen och skaffa sig ett helt nytt mönster i vardagen. Men nu i somras insåg jag att det måste bli en förändring. Jag mådde illa väldigt ofta, kunde inte gå någonstans och det värsta av allt: den konstanta tröttheten. När man läser medicin så känns det pinsamt att ha en sådan osund livsstil. Speciellt när man läser om vad som händer i kroppen när den blir totalförslappad.

Så nu i somras när skolan slutade satte jag igång och började simma. Tack och lov för det! Det är en träningsvariant som passar mig utmärkt! Jag har simmat varannan dag sedan sommarlovet och jag ser förändringar på min kropp varje vecka. Men det bästa av allt är hur jag mår. Jag har aldrig orkat så här mycket! Jag går överallt, jag är så pigg och min energi håller i sig mycket längre. Jag har aldrig mått så här bra. Jag önskar verkligen att jag hade tagit tag i mig själv tidigare.
Det hjälper mina studier mycket eftersom jag känner mig mer alert på lektionerna och det går snabbare att få in information. Nu är jag inte hundra procent superpigg hela tiden men långt mycket mer än jag någonsin varit innan.

Tänkte tipsa om hur jag gör när jag simmar. Jag har utvecklat ett mönster som passar väldigt bra för mig, jag mår inte bara bättre, mitt självförtroende är högre eftersom jag är smalare och spänstigare än någonsin.


Jag började med att simma tre gånger i veckan
. Varje tillfälle simmade jag trettio minuter. Jag kombinerade bröstsim och ryggsim hela tiden. Först simmade jag tre längder bröstsim och sedan tre längder ryggsim. Eftersom jag vill träna mina lår mest så hjälper jag inte till med armarna när jag simmar på ryggen. Jag körde tre rygg och tre mage tills det gått trettio minuter. De sista femton minuterna tog jag i lite mer än de femton första. Så här höll jag på i lite över en månad. Jag började se resultat redan efter tre veckor. Svaga konturer av muskler på benen och jag minns tydligt att jag reagerade på hur mycket mindre mina kärlekshandtag blivit.


Sedan avancerade jag till fyrtiofem minuter och började simma varannan dag. Jag gjorde detta när jag kände att jag lätt klarade av trettio minuter. Jag la också till en extra längd på ryggsimmet så att jag simmade fyra längder på rygg men bara tre på mage. Så fortsatte jag i en månad. Här började mina kläder sitta väldigt löst och jag hade fått riktigt synliga muskler på armar och ben. Jag orkade gå långa sträckor och jag blev mest chockad över att jag inte längre blev andfådd i trappor. Tentastudierna gick som på räls eftersom jag orkade sitta uppe ifrån 06.00 tills sent och jag kände mig klarare. Som om jag hade rensat bort massa slagg ur huvudet.

Nästan tre månader senare
var jag i riktigt god form. Jag simmade varannan dag och en timma varje gång. Jag började kråla istället för att simma vanligt bröstsim och den sista halvtimman tog jag i nästan allt vad jag hade. Varje gång kunde jag känna hur kroppen orkade mer. Det är en fantastisk känsla att känna hur man gradvis blir starkare.


Nu är jag inne på lite mer än fjärde månaden
och jag mår bättre än någonsin. Jag har en del kvar innan jag är nöjd med det fysiska. Jag har alltid haft svårt för mina lår och jag hoppas på att tappa några kilo till och bygga spänstiga lårmuskler. Det fina med simning är att musklerna blir långa och smala. Man slipper också känna att man svettas och man bränner mer kalorier än vad man gör om man tex springer samma längd.
Just nu håller jag på att lära mig fjärilsim eftersom det knappt tar emot att kråla längre. Jag vet inte om jag ska köra mer än två längder fjäril åt gången dock eftersom jag har fått lite mer muskler på axlarna än jag hade önskat. Jag var redan lite bredaxlad innan och 1,80 lång och breda axlar känns inte så lockande.

Så simning är ett hett tips för alla er som sitter hemma helt försoffade och känner att ni inte orkar släpa er till gymmet eller ut i kylan för en springtur :)




Jag har legat utslagen hela helgen efter allt tentaplugg. Jag hade velat fira men jag hade varken råd eller ork. Vintern har kommit till Cluj och det är jättekallt. Men tack och lov är det nästan alltid soligt.



I fredags körde kardiologin igång. Det är ett bra exempel på en kurs som ingen riktigt bryr sig om. Men den måste ändå göras så det är bara att bita ihop. Vi läser kursen på ett sjukhus väldigt nära min lägenhet som tur är:




Läraren är också ett praktexempel på vad som är mest skrämmande för speciellt svenska studenter som kommer ner hit. Han drar upp elever på måfå och förhör dem framför hela klassen. Eftersom vi inte får något material att läsa på utav läraren så är det svårt att ligga före i ämnet och därför står många som ett frågetecken medan läraren mer eller mindre förlöjligar dem framför klassen. Det resulterar i att alla sitter ihoptryckta i en klunga och ber för sitt liv att de inte ska bli uppdragna. Det är å ena sidan bra eftersom folk försöker hänga med hela lektionen eftersom han när som helst kan dra upp en och fråga en massa saker. Å andra sidan är det svårt att hänga med när man hela tiden är livrädd och försöker gömma sig bakom den som sitter framför. Jag filmade lite under lektionen så att ni kan ta del av hur det går till. Det blev inte så bra eftersom jag var tvungen att hålla kameran dold, men ni förstår principen:







Hoppas det fungerar. Nu ska jag slänga mig i säng. Första lektionen imorgon är historisk medicin. Förra gången pratade vi om Galen. Det var ganska intressant. Hade läraren haft ett bättre upplägg hade jag nog gillat historisk medicin, jag har alltid gillat historia. Men så är inte fallet tyvärr. Genetik är utan tvekan mitt favoritämne detta året.

Här kommer en låt som säger allt om vilken fantastisk artist Ella Fitzgerald är. En av mina favoriter. Det blir nog inte mycket vackrare än så här:

1 kommentarer:

Joanna sa...

Helt underbart med simning som sagt alla bekymmer rinner av en kan även tipsa dig om att sätta dig med plugget direkt efter ett träningspass i simhallen har märkt att pluggandet går mycket lättare och man kan ta till sig info mycket lättare vet inte vad det är men kanske den ökade syresättningen i hjärnan du kommer att bli förvånad för det blev jag :)

Skicka en kommentar