Kirurgi!

Vilken dag! För första gången fick jag se hur det går till under en operation!

Inte bara en heller utan tre stycken! Jag har sett mindre ingrepp såsom knä-operationer men detta var något helt annat.
Istället för att ha anatomilektion i morse tog läraren med oss elever till sjukhuset så att vi fick vara med och titta när hon och hennes kollegor opererade människor med olika typer av åkommor.
Jag var så orolig att jag skulle svimma. Det var allt jag kunde tänka på på vägen dit, att jag skulle svimma och välta något, eller stöta till någon av kirurgerna. Jag svimmade ju på praktiken bara av att se ett blodprov (jag är väldigt rädd för nålar, speciellt när de ska in i venerna i armvecket. En av mina största fobier).
Som tur var gick det jättebra. Jag hade inga som helst problem med att se blod eller tarmar. Det var en stor lättnad. Eller jag ska inte säga att jag inte hade några som helst problem, jag var lite knäsvag några gånger. Det var mycket att ta in på så kort tid.

Första patienten hade fått kystor på äggstockarna vilka kirurgerna skar bort. Kystorna var lite större än ett ägg. Läraren förklarade att kystor på äggstockarna är vanliga och de skär bara bort dem när de blir en viss storlek och börjar göra ont.

Den andra patienten hade Hepatocellulär cancer (cancer i levern). Han var dessutom alkoholist vilket gjorde det svårt för kirurgen att skära bort tumören. Vid kraftig alkoholism blir levern nämligen väldigt hård och svår att skära i. Dessutom var den knottrig vilket inte är normalt. (såg väldigt läskigt ut)

Det var värre med den tredje patienten. De var inte säkra på om han skulle överleva. Om jag förstod det hela rätt (vilket jag inte är säker på) så hade han en trombos (blodpropp) i aortan. Han hade dessutom fel på bukspottkörteln (jag tror det var cancer). Att söva en patient med en blodpropp av den storleken som han hade är extremt riskabelt och risken var stor att han aldrig skulle vakna igen. Jag började dock må illa i mitten av operationen och fick gå hem så jag vet inte hur det gick för honom. Jag hoppas verkligen att han överlevde.

Vi hann också se hur de skar bort bråck från tarmarna på en patient. Det är väldigt vanligt bland äldre och vi ska få studera fler operationer av bråck nästa anatomilektion.


Här är sjukhuset vi var på. Det är inte den högsta standarden på sjukhusen men kirurgerna kan sina grejer. De är jätteduktiga, det är bara synd att de jobbar under så dåliga förhållanden.

Det har varit en otroligt händelserik dag med andra ord. Jag har lärt mig massor och jag känner mig ett väldigt litet men betydelsefullt steg närmare mitt framtida yrke.

Nu ska jag plugga resten av kvällen och natten, på tisdag har vi nämligen prov i histologi och på onsdag är det fysiologiprov i vanlig ordning. Detta är så kallade "delprov" som ska utgöra 10% av vårat slutgiltiga betyg i ämnet så det är ganska skönt om man lyckas få höga betyg. Imorgon är det halloween och alla har köpt kostymer dagen till ära. Utom jag som inte hade råd och fick dra till med en nödlösning (som jag inte känner mig riktigt nöjd med) Vad det blev får ni se på kort mot helgens slut. Hade jag haft råd hade jag varit en night elf (från world of warcraft) eller en vault dweller som i mitt favoritspel fallout. vault-suit 13 för att vara mer exakt. Men vad är väl en bal på slottet....

Många kramar! Hoppas alla får en trevlig halloween!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hur kommer det sig att ni fick gå till kirurgi? var det planerat? Var det något relaterad med neuroanatomy?
*jealous*

Alexandra sa...

Våran lärare jobbar som kirurg så hon har lovat att vi ska få följa med henne till jobbet när tillfälle ges under året. Vet inte om vi kommer få se någon operation relaterad till neuroanatomi men jag hoppas =)

Anonym sa...

fan vad kul! vilken specialitet tänker du välja sen? kirirgi? /anna

Alexandra sa...

Javisst var det roligt! Det kändes som ett uppvaknande. Allt blir lite verkligare närman fårvara med och se hur det går till inne i operationssalen. Jag har ingen aning om vad jag ska välja sedan. Det återstår att se :D

Skicka en kommentar