Äntligen har jag ett skrivbord att sitta vid! Drog ut köksbordet till vardagsrummet och här spenderar jag större delen av dagarna nu. Jag ser solen gå upp och ner över den lilla dalen ifrån mitt fönster medan jag pluggar.

Tänkte ge ett litet tips när det gäller anteckningar. Jag brukar alltid skriva om materialet vi får utav lärarna till egna ord. Jag lär mig medan jag skriver. Då sitter informationen hårdare i huvudet än vad den gör om jag bara läser den ifrån lärarens papper. Jag vet det fungerar så för många. Efter tre år av medicinstudier har jag också lärt mig att färger och stapelform fungerar bra för mig. Här är ett exempel:


Ofta ser våra handouts ut så här. (klicka för större bild). Det spelar ingen roll om jag läser det tio gånger om, det blir oftast en ända smet i huvudet om jag inte gör om det till mina ega anteckningar. Eftersom varje handout är ca 17-29 sidor med liknande struktur är degkänslan i huvudet ett vanligt problem-att man blandar ihop allt med allt.


Jag brukar stapla upp all information med tydliga överskrifter och sedan stryka över det som är viktigt med samma färg som jag använt till överskriften. När jag sedan försöker ta fram informationen i huvudet senare fungerar färgerna som navigering. Jag kommer först ihåg överskriften, sedan färgen jag strukit över den med och sedan kommer orden jag strukit över med samma färg upp i huvudet. Det är som att man lyser upp vissa delar i texten med färgerna. När jag sedan kommer ihåg de viktigaste sakerna brukar allt annat komma med det. Det bästa är om jag hinner måla små bilder som har med texten att göra. Då kan jag komma ihåg det fast jag bara läst det några få gånger. Men jag hinner oftast inte sitta och rita bilder till varje text.

Alla har olika taktiker, detta fungerar bäst för mig har jag kommit fram till efter mycket experimenterande. Jag har också lärt mig att jag måste förstå det jag lär mig. Att sitta och trycka in namn och termer jag inte har någon förståelse för är lika jobbigt som det är onödigt. Ta haptoglobin tex, istället för att bara lära mig att det är en undergrupp av α2-globuliner så läser jag om dess funktioner och skriver upp några stödord om vad haptoglobin gör. Då kommer jag ihåg namnet mycket fortare av någon anledning. Samma sak gäller ord jag inte förstår. Första veckorna i skolan visste jag inte vad facilitates betydde och därför glömde jag fort meningar som "the plasma proteins facilitates the diffusion off ions". Så fort jag fattade att facilitates betydde "underlättar" satte sig sådana meningar direkt.

Och såklart, det gamla goda "associera med saker du redan vet tricket". Det fungerar varje gång. Som tex transferrin. trans-fe-rrin. Det räcker att tänka transa och fe så kommer jag komma på ändelsen. Andra ord är jobbigare. Haptoglobin tex. Jag vet att hepta, (vilket låter som hapto) betyder 7, så jag tänker på numret 7 och sedan på en glob. Det är jobbigare men jag kommer komma på ordet så fort jag tänker 7. Det är som en backup plan för minnet. Har jag inget system måste jag läsa saker ett tiotal gånger innan de sitter bra.

Vad jag tjatar. Får alltid ångest när jag gör något annat än pluggar så här nära inpå tentaperioden. Kommer vara avstängd från världen tills mitten av juli. Om jag klarar allt jag ska så kommer jag vara bland molnen när detta är klart. Det finns en stark vilja, mindre ork och när det gäller ett sätt så håller jag på att strukturera upp en plan för hur jag ska gå till väga.

Sist men inte minst. Vad är dagarna utan musik? Här är några utav mina favoriter:

http://www.youtube.com/watch?v=MwSssDYMLvs

http://www.youtube.com/watch?v=FiYpyzzW420

http://www.youtube.com/watch?v=FlsBObg-1BQ

http://www.youtube.com/watch?v=T5Xl0Qry-hA&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=tFfb_CwBma0

http://www.youtube.com/watch?v=o8ZnCT14nRc

http://www.youtube.com/watch?v=NWMOmBohlTE

http://www.youtube.com/watch?v=I4gf7Ry_dZ8

http://www.youtube.com/watch?v=bCY09s-c41A&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=rXLB32n6lq8&NR=1

http://www.youtube.com/watch?v=rp3Xy2q6TBI