Åker på lördag



Ja, på lördag är det dags. Då åker jag hem till Sverige och försöker hitta ett jobb så fort det bara går. Har läst era kommentarer om att Norge är bättre och om jag inte hittar något under första veckan i sthlm åker jag dit. Är så orolig att jag inte ska hitta något :( Men det gäller att hålla huvudet kallt och slå på optimismen!
Ni är så många som försöker hjälpa mig i dessa svåra tider, ni ska ha tack för det! Funderar på att skriva era namn men då skulle det bli en lång lista! Kärlek till er!

Ni får ursäkta att bloggen är lite tråkig nu, inga bilder eller liknande. Ska fota lite ikväll och lägga upp om jag hinner. Det är tråkiga tider och det märks på bloggen.

När jag kommer tillbaka till Cluj efter jul kommer jag att läsa igen alla kurser jag inte gjorde förra terminen. Jag går alltså mer eller mindre om en halv termin. Det är det som kostar 25 000.

Jag får så mycket mail av er! Det är så kul att veta att ni läser min blogg. Jag försöker svara på alla men det blir ca tio st om dagen ibland och jag hinner inte alltid svara. Tänkte lägga upp ett vanligt mail här med frågor och svar. Hoppas det hjälper er lite:

Hej Alexandra!

Jag har läst din blogg och tycker det är jättebra! Jag är en tjej fylda 21 år och bor i göteborg. Har alltid velat bli läkare, men som många andra haft svårt att komma in i Svergie. Hur är egentligen Rumänien att bo i, hört att det är ett mycket fattigt land? Och språket? Och detta med pengar, vad kostar det egentligen att läsa ett år medicin i Rumänen? Jag känner mig helt vilsen haha och känner att jag velar fram och tillbaka hela tiden. Efter jag läste din blogg blev jag lite taggad på att kanske bestämma mig att läsa tilll läkare utomlands! Jättetacksam för all kontakt!

Svar: Hej!

Vad roligt att du kikade in på bloggen! Förstår att du är tveksam då det är ett stort steg att åka till ett nytt land och utbilda sig. Jag hade samma funderingar då jag åkte ner för att uppfylla min dröm. Jag trivs jättebra här i Rumänien. I Cluj-napoca, där jag går i skolan, märker man av fattigdomen och zigenarna en del. Det finns mycket hemlösa hundar och katter som vandrar runt på gatorna. Det är mycket annorlunda från hemma rent standardmässigt men om man klarar att se förbi det är det inga problem. Det finns fina lägenheter, restauranger, och uteställen. Att gå ut och dansa/ äta på en fin restaurang här är billigare än hemma men det är inte så att man kan göra det varje dag. Språket är helt klart svårt, men om du har lärt dig italienska eller franska har du ett försprång. Vi får lära oss Rumänska i skolan också vilket blir mycket nödvändigt år tre då vi ska ut på de Rumänska sjukhusen.

Förra året fick jag 110 000 kr av CSN att klara mig på under ett år här nere, det räckte knappt men om man hushåller bra med sina pengar fungerar det. De stora utgifterna är:

*Terminsavgiften: 25 000 vilket blir 50 000 på ett år.
*Kurslitteraturen, vi betalar allt sådant själva.
*Mat såklart. Det gäller att laga egen! :D

Om du vill söka ner hit hjälper jag dig mer än gärna. Det är bra standard på utbildningen men det är stor skillnad från hemma. Läs min blogg från start till slut så hittar du alla för och nackdelar :D Lycka till! Sitt nu inte och vänta på bättre tider i Sverige utan åk ner :D

Mvh,

Alexandra

*

Vilket långt inlägg det blev nu. Jag fick också en kommentar på mitt förra inlägg där någon undrade vad som gick fel för mig, här kommer förklaringen på det:

Jag skulle ha tagit reda på hur skolans betygssystem fungerar. Hade jag gjort det hade jag panerat mitt studerande annorlunda då vissa kurser är värda mer än andra. Jag hade satsat mindre på att sätta en tia i anatomi och mer på att klara av biokemin istället för att skjuta upp den om jag hade vetat att det räckte med en femma i anatomi för att få den poängen som kursen är värd. Det tar sin lilla tid att förstå sig på detta "credit-system" och jag rekommenderar alla studenter här nere att kolla upp detta fortast möjligt.

Man ska klara sig över en viss gräns för att gå vidare till år två. Det innebär att man måste ha minst 45 credits för att gå vidare. Jag tänkte ta igen mina credits i september då det är omtentamen i alla ämnen, men jag fick inte göra mitt biokemiprov pga ett missförstånd. Jag har således inte nog med credits och får inte komma in i tvåan. En bidragande faktor är också att termin två var riktigt tuff. Det är många svåra ämnen och det ska väldigt mycket till för att man ska sätta alla tentor första året. Cred till er som klarade det!
Jag har dock inget emot att gå om en halv termin, kan vara kul att lära sig alla ämnen från grunden. Önskar bara att det inte var så förbannat dyrt!

Nu till det viktigaste: Alla studenter i Cluj, hjälp mig med detta: Jag bor just nu med en jättego tjej som heter Malin i en lägenhet ca 20 min från skolan. När jag och Malin flyttade ihop visste inte jag att jag skulle få gå om en termin så nu får hon lida för att jag inte hade koll. Hon får nämligen bo här själv och betala all hyra då jag är borta under 3 månader. Detta blir en fruktansvärt hög summa om Malin ska betala den själv. Jag undrar om det finns någon i Cluj som söker lägenhet? Vi bor i en stor 3:a och betalar 500 e i månaden för den. Det skulle vara så roligt om någon ville flytta in här så fort som möjligt och hjälpa stackars Malin. Maila mig för mer info! Och håll ögonen öppna efter lägenhetssökare är ni gulliga! Tusen tack!

Fortsätt maila och kommentera, jag blir så glad! Kram på er!

Jobb sökes!



Efter att ha funderat hela helgen har jag kommit fram till att jag vill göra allt jag kan för att gå kvar i skolan.


I veckan åker jag hem till Sverige igen, så fort allt är klart med betalningen av skolan. Känns väldigt vemodigt men nu finns det inget annat sätt att göra detta på så det är bara att bita ihop och göra det bästa av det. Frågan är bara om jag kan få tag i ett jobb inom de kommande veckorna. Vad jag förstår är det svårare än någonsin för ungdomar att få jobb i Sverige just nu. Inga bra odds där. Jag kommer antagligen bo hos mamma i Stockholm under de tre månaderna jag är hemma. Får hoppas på att huvudstaden har något skapligt jobb att erbjuda mig.

Eftersom jag har jobbat som servitris sedan jag var 14 år är jag väldigt hemma i restaurangbranschen, men har också på senare tid jobbat på Indo-nordic, en guld & silver affär på kungsgatan i Göteborg, där jag trivdes otroligt bra.

Om ni har några tips på jobb så skulle jag bli överlycklig om ni ville dela med er av dem :D Alla råd är goda råd. Just nu sitter jag och knappar runt på arbetsförmedlingens hemsida och hoppas på att det ska ge något.

Hoppas alla mår fint, tack för att ni tittade in!

Snabba cash

Då var det klart, domen föll på 25000 kr..... Det var en större summa än jag hade väntat mig minst sagt. Det blir stackars mamma och pappa som får krypa på knäna för att min utbildning skall gå i hamn, och de har det redan svårt. Jag ska ta mig en riktig funderare nu över helgen och resonera kring hurvida det är detta jag vill göra med mitt liv. Jag tänker inte göra mina föräldrar panka i onödan... Om jag väljer att betala får jag åka hem till sverige nästa vecka och jobba i tre månader för att betala tillbaka alla pengar mina föräldrar lägger ut. Sedan börjar jag termin två med de nya ettorna i januari. Om allt går vägen sätter jag full pott och får börja tvåan nästa år. Men som sagt, jag ska ta mig en funderare =)
Just nu sitter jag och Malin hemma och studerar. Ettorna har just börjat gå igenom ryggkotorna så jag tänkte förhöra henne nu på kvällskvisten. Det ska nog gå bra så ambitiös som hon är :D Vi får se om mina kunskaper från år ett fortfarande sitter i.
Glöm nu inte studentfesten imorgon alla Clujare!! Det kommer bli jätteroligt! Dessutom har jag hört rykten om nollning imorgon, se upp alla ettor :D (undrar om man får kasta ägg?)

Framsteg!




En vecka av ångest och ovetande! Nu får det vara slut på detta! Har bott på dekanatet denna veckan och försökt få tag i den totalt okontaktbara deanen (jag vet inte hur man översätter dean till svenska då). I måndags sa de att det skulle ta minst 3 dagar att få träffa henne efter att man hade fyllt i en ansökan om att få träffa henne. Idag, tre dagar senare, var hon fortfarande inte anträffbar. Jag var ganska trött på att ha stått i kö från kl 11-15 ca varje dag så jag grabbade tag i första bästa människa jag kunde hitta på dekanatets övervåning och krävde svar på mina frågor. VIPS sa det så trollade hon fram en liten men livsavgörande lapp där det stod att jag ska ta igen mina missade kurser i januari och sedan får börja tvåan. Jag var helt chockad, det är det bästa som hänt mig sedan.... jag kan inte ens komma ihåg när. Jag flög ut ur dekanatet på moln och fällde nästan en tår. Nu är det dock två stora problem med detta:
-
1. CSN betalar inte. Jag måste hitta ett bra jobb så att jag kan skrapa ihop den kostnaden som jag kommer behöva lägga ut för perioden januari - juli då jag ska kunna leva och bo i Cluj utan bidrag. Jag vet inte vad det kostar att ta igen kurser men jag gissar på att det är en ganska saftig siffra. Jag har bara erfarenhet inom restaurangbranschen och tanken på att slava runt som servitris i några månader istället för att plugga känns allt annat än lockande.... Men vad gör man inte för sin utbildning?
-
2. Allt är inte klart ännu, när jag hade sprungit ut och in i 20 olika salar runtom i Cluj hittade jag äntligen till damen som kunde ge mig besked om mitt nästa drag och hon ringde en del samtal och fick en oroande rynka i pannan då jag gav henne min lilla lapp. Hon bad mig komma tillbaka imorgon så att vi kunde diskutera min situation.... Känns väl inte jättebra men jag hoppas att allt ska gå vägen så att jag kan betala för mina lektioner och komma tillbaka i januari. Då hade allt varit löst och jag kan fortsätta min utbildning. Inget i världen skulle göra mig lyckligare.
Så imorgon kl 09.00 faller domen.... Jag vet en som inte kommer sova inatt...

Första dagen i skolan

Klockan är 08.00 och jag har just skrapat ihop allt som kan tänkas behövas inför skolstarten. Idag kör vi igång direkt med anatomi och fysiologi. Jag vet fortfarande inte hurvida jag ska få gå kvar eller inte men har en tid bokad med rektorn idag. Håll tummarna för mig nu och be en liten bön!

Stackars Malin, min rumskompis som börjar ettan här i Cluj nu, har redan ringt upp mig två gånger nu på morgonen. Jag kommer ihåg hur jobbigt det var första dagarna, ingen hade schema, man visste aldrig vart man skulle vara och varje vaken timme stod man vid dekanatet och försökte krama ur dem all info man kunde. Det är lite jobbigt att alla lektioner är utspridda runt om i Cluj och det är upp till en själv och hitta dem. Håller tummarna för alla nya ettor, det är lite rörigt i början men det är värt besväret.

Nu måste jag rusa! Mamma ring mig efter 16 :D Puss & kram!!