Påsk
Nu är det påsklov. Jag brukar stanna kvar i Rumänien under de korta loven numera eftersom en resa hem under en vecka kostar en del och det sliter att stressa runt och försöka träffa alla under så kort tid. Bättre att vänta tills man har tid för alla. Men att bara komma hem under julen och sommaren känns lite för lite. Men nu kommer snart min kära mamma ner och hälsar på tack och lov.
Påsk här i Cluj-Napoca är inte så kul. Allt är stängt och som vanligt glömde jag av det så nu har jag levt på ägg och flingor i tre dagar. Typiskt. Jag var sjuk i ca tre veckor och kom av mig helt med träning och hälsa. Jag hoppas allt öppnar imorgon igen så jag kan sparka igång mig själv och ta mig till gymmet. Jag börjar få panik av allt stillasittande. Någonting som jag har fått lära mig den hårda vägen är följande: Lågt kolhydratintag och hård träning är ingen bra ide! Visst rasar man i vikt men mitt immunförsvar blev helt utslaget. Nu blir det en balanserad diet och regelbunden träning istället.
Jag har fått en del frågor om hur det går för Sandra och jag kan meddela att det går jättebra. Hon studerar just nu i Valencia (avundsjuk) så det löste sig till det bästa för henne tack och lov. Hon har kört igång med sin blogg igen: http://sandrabjornsdotter.blogg.se/. Saknar henne massor.
Usch snart är jag 25 vilket inte känns så roligt. Jag hatar verkligen att bli äldre. Hade gärna stannat i tiden vid 23 någonstans. Men jag tar tillfället i akt och passar på att önska mig saker redan nu. Jag har nämligen en drömpresent som jag önskar mig mer än något annat, jag önskar mig denna medicinbibel:
4000 sidor av kunskap som kommer hjälpa mig genom hela min utbildning. Nästa år sätter vi ju igång med bland annat internmedicin och jag kan inte vänta! Denna boken kommer också med DVDskivor med ovärderliga genomgångar med några av världens duktigaste läkare. Jag kan sitta och bläddra i läkarböcker i timmar. Men jag har aldrig haft en bok av detta slaget. Man vet att man är läkarstudent när allt man önskar sig på födelsedagen/julen är böcker.
I övrigt händer det inte så mycket tyvärr. Skolan lunkar på och jag släpar mig till lektionerna trots att jag håller på att dö av tristess. Men det kunde ha varit värre. Hade jag inte läst genetik också hade jag gått under. I epidemiologi pratar vi om olika undersökningar fyra timmar i veckan. Tusentals grafer och uträkningar. Vi pratar om "risk ratio"(RR) väldigt mycket och räknar ut resultat utifrån olika risk faktorer så som tex rökning eller cancer. Bara siffror och statistik. Det sliter så på min motivation precis som mcs. Mcs står för "Medical research methodology" och innebär bara att man lär sig utföra och tolka olika undersökningar. Återigen statistisk. Jag bryr mig så otroligt lite om undersökningar. Varför ska det vara så mycket korvstoppningsämnen på läkarlinjen kan man fråga sig. Här är ett bra exempel på det vi läser i mcs: http://www.info.umfcluj.ro/images/EN/MedicinaGenerala/MCSan2/Cursuri/en_06_clinical_studies_d_dg_27.pdf
I genetiken pratar vi just nu om cancer. Det känns mer relevant och som vanligt är jag helt uppslukad. Vi går bland annat igenom tomour angiogenesis, cell cykle, oncogenes, philadelphia chromosome, ras protein, tumour suppressor genes och en del om retinoblastoma och andra vanliga typer av cancer. Nästa vecka blir det mer ingående.
I måndags avslutade läraren med att säga "en av tre här inne kommer att dö i cancer". Det får en att tänka till. Mina tankar går till alla som råkat ut för cancer och till dem som har nära och kära som drabbats. Det är sannerligen en fruktansvärd sjukdom.
Om man har släktingar som drabbats av någon typ av cancer bör man alltid göra regelbundna undersökningar själv då det i många fall är ärftligt.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar