Rutin

Nu är jag inne på tredje veckan i skolan och allt är klart och jag har kommit in i rutinen. Informatik, som jag läser om för tredje gången nu, är lika fruktansvärt som vanligt. Jag hatar det ämnet av hela mitt hjärta. Men denna gången går jag slaviskt på varje minut av varje lektion så att jag är säker på att jag får göra sluttentan för en gångs skull. Ska bli skönt att komma in i trean utan några resttentor, även om det känns som att det är ljusår kvar...

Allt känns lite lättare nu när chocken äntligen lagt sig och jag har kommit på fötter igen. När jag inte är i skolan är jag i biblioteket eller så simmar jag. Ett mål detta året är att bli riktigt vältränad för en gångs skull. Jag vill! Jag märker redan hur jag orkar mer och jag känner mig klarare i huvudet, även tidigt på morgonen.

Jag har inte så mycket nytt att rapportera så jag tänkte lägga upp lite bilder ifrån vistelsen i Sverige nu senast:


ÄNTLIGEN fick jag träffa min älskade vovve! Han har blivit så stor min fina Yodakorv. Och mammas kille är finast i världen!


Här ser han inte så lycklig ut men han var jätteglad att se mig, han kom in och tittade på mig så fort jag bytte rum för att kolla så att jag var kvar :)

Han har det bättre än någonsin nu i Sverige. Han går på både hundkurs och hunddagis och får långa skogspromenader varje dag. På bilden är Yoda tillsammans med schäfern Ester, mammas kusins hund. De leker tillsammans och har roligt och jag är så glad att Yoda har fått en vän då han annars kan vara lite svår. Jag hade inte riktigt tid att socialisera honom här och barn har han nästan aldrig sett innan så han har mycket att öva på. Men hittills går allt bra.

Jag bodde mest hos lilla mamma som tog hand om mig som skämde bort mig som vanligt. Jag hann hälsa på pappa, bröderna och Veronica också men eftersom jag stannade så kort tid blev det många jag inte hann träffa. Jag hoppas att det blir till jul.


Den sista kvällen jag var hemma hade vi en liten kräftskiva. GUD vad jag njöt av att äta kräftor! Det finns inget godare på hela jorden enligt mig. Det var över tre år sedan jag senast åt kräftor.

Mycket fin bild på morfar (som också älskar kräftor) Jag har sparat den i jpg format morfar så det är bara att högerklicka och ta "spara som"!

Jag fick massor av fina presenter också. Jag har det så bra på hemmaplan som ni ser. Längtar redan till jul när jag får träffa alla jag inte hann med.


Sist men inte minst, en av mina absoluta favoritlåtar med Ella Fitzgerald

http://www.youtube.com/watch?v=8WP1p3mUKDw

Jag är fast i musik från trettio till femtiotalet. DET är riktig musik! VARFÖR kan man inte ladda ner "best of the 30's 40's and 50's" någonstans!?

Kram!

7 kommentarer:

Hanna sa...

Gud vad du är stark som kämpar på med din utbildning i motvind! Allt detta kommer säkert bara att göra dig till en bättre doktor i slutändan. Har läst din blogg från början till slut och jag blir riktigt imponerad av dig! Funderar själv på att söka till läkarlinjen fast i Polen och du är en stor inspirationskälla :)

Lycka till med allt!
Kram

Alexandra sa...

Tack så mycket Hanna. Jag försöker intala mig att det som inte dödar det härdar :) Tveka inte att maila om det är något du undrar.

Kram

E sa...

Tråkigt att höra att du får göra om vissa saker, men det är fint o höra hur du kämpar! Det är precis så det ska vara för att kunna uppnå sitt mål och dröm! Lycka till!

Anonym sa...

härligt härligt att du har kommit igång med dina rutiner och allt låter jättebra! simning är ett härligt sätt att få ordning på mycket då min älskade mormor dog så var det ett sätt jag på höstkanten tog till för att rensa huvet, det var nästan lite symboliskt att när vattnet rann av kroppen så rann även sorgen av mig, å så blev man glad och vältränad på köpet ! men du vad har hänt med sandra b och hennes pluggeri har hon börjat studera i sverige igen ?
mvh blåklint

Anonym sa...

du e grym!! beundrar dig för din envishet o uthållighet!

Anonym sa...

Har följt din blogg ganska länge nu och tycker att du är så himla stark, blir väldigt inspirerad av dig. Jag funderar själv på att plugga i Rumänien, möjligtvis i Tirgu Mures men jag har en del tankar som får mig att tveka. Jag är ganska mörkhyad och dessutom tjej. Är lite rädd för bli trakasserad/ dåligt bemött osv.. jag undrar hur det är där nere? Borde jag låta bli?
Ha det bäst, kram!

Alexandra sa...

Jag tycker absolut att du ska söka. Det finns väldigt många människor som är mörkhyade här och jag tycker inte att du ska se det som ett problem. Maila mig om du har mer frågor: alexandra_merzolez@hotmail.com

Kram

Skicka en kommentar