Slutspurten år fem!

Det blir ett kort inlägg. Sitter och repeterar det sista inför radiologitentan imorgon. I torsdags gjorde jag den praktiska tentan i neurologi. Det var inte helt lätt. Jag fick gå igenom alla kranialnerver och förklara hur man testar dem och vad olika resultat kan indikera. Sedan fick jag en patient som jag skulle fastställa en diagnos på. Det gick jättebra. Det känns roligt att förstå sig på neurologi så pass att jag genom en klinisk undersökning kunde vara ganska säker på vart i hjärnan problemet fanns. I detta fallet hade patienten fått en stroke i lillhjärnan vilket har en del ganska specifika kliniska presentationer. Det gick allt som allt väldigt bra.

Imorgon är det som sagt radiologitenta. Sist vi läste radiologi i fyran var det ren slakt. Över trettio elever klarade inte av tentan. Många av dem har fortfarande inte lyckats tenta om radio sedan dess och får därför inte göra denna tentan. Jag är lite nervös. Jag har läst och repeterat mycket. Jag kör på samma strategi som jag tidigare beskrivit. Jag läser lärarens material simultant med mina egna anteckningar som jag tagit under presentationerna. På så sätt vet jag vad läraren har sagt är extra viktigt samt vart jag inte behöver lägga så mycket krut. I de stora ämnena som detta gillar jag verkligen att ha böcker att läsa också. Det är inte alltid läraren förklarar så bra men med en bra bok går det inte att missförstå. Jag brukar kolla upp på internet vilka böcker som andra läkarstudenter rekommenderat efter de har studerat olika kurser sedan beställer jag dem på adlibris.

Jag får avsluta med några rader om min närmsta vän här nere i Rumänien. Jag är verkligen glad att jag har hittat henne. Allt blir så mycket lättare när man har någon i sitt liv som man kan lita på och dela saker med. Jag är helt säker på att vår vänskap kommer hålla livet ut. Äkta vänskap är väldigt sällsynt. Det klickar så intensivt när det väl händer. Jag minns första kvällen för två år sedan då vi träffades. Från första ögonblicket vi sågs var vi som fastklistrade. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Vi kan prata tills solen går upp och sen ner igen utan att tröttna. V har redan gått igenom en hel del tillsammans vilket gjort vänskapen starkare än någonsin. Jag är själv förvånad över hur mycket jag tycker om henne. Jag har tur som lyckats hitta två fantastiska tjejkompisar. (Veronica du vet att du också har en speciell plats i mitt hjärta!)




Håll tummarna för mig imorgon kl 09.00!

1 kommentarer:

Anonym sa...

Hejsan Alexandra! Jag ska börja mitt första år i höst och undrar om du har någon bra bok i histologi att rekommendera? Jag har köpt "Color textboox of histology". Ha en skön sommar!

Skicka en kommentar