knappt två månader kvar av terminen, tentaperioden känns som en tornado i horisonten som närmar sig med stormsteg. Denna veckan handlar mest om att få klart allt som måste göras, räkningar och jobbsökande, innan nästa vecka då tentaplugget måste sätta igång på allvar.

Hittills har det gått jättebra. Första sluttentan för i år var parasitologi. Jag fick en nia i slutbetyg vilket är helt okej men jag hade pluggar för tian. När det väl gällde råkade jag blanda ihop tenia saginata och diphylobotrium latum (två typer av maskar man kan ha i magen) på den praktiska delen och jag fick bara en åtta trotts att jag rättade mig direkt. Men jag gissar att jag fick tia på teoretiska eftersom det blev en nia totalt. Jag har också lyckas hålla mig mellan 8 och 10 på nästan alla småprov så jag har goda chanser att få högsta slutbetyg i kurser som semiologi och patologi.

I början av denna veckan gjorde jag den skriftliga delen av rumänskatentan. Det gick inte strålande. Rumänska är min akilleshäl detta året. Jag är duktig på språk men att kunna detaljerad grammatik in i minsta detalj är en annan sak. Vår lärare är väldigt inriktad på detaljer och på tentan fick vi läsa medicinska artiklar på rumänska som vi sedan skulle diskutera i text. Jag blir så trött på att vi ska behöva lägga så mycket tid på att bli flytande i det rumänska språket då vi inte ska stanna här. Den tiden hade jag behövt lägga på de tunga ämnena istället. Naturligtvis är det viktigt att vi ska kunna prata med patienterna, men att kunna prata perfekt rumänska i tal och skrift är verkligen inte högst på min prioriteringslista. Blir så trött.

Just nu pluggar jag njurarna och matsmältningssystemet inför morphotestet nästa måndag. Samtidigt övar jag på min rumänska inför den muntliga sluttentan. Jag är så stressad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag har så mycket att göra som tar min tid helatiden, denna veckan är det informationsmöte för oss svenskar här i Cluj. Det kommer ner läkare hit från Sverige och pratar med oss om våra möjligheter i Sverige sedan när vi är klara här nere. Det vill jag verkligen gå på. Dagen innan det har jag bestämt att jag ska ha min sista kväll med vännerna innan jag går under jorden och begraver mig i plugg i två månader, jag försöker också hålla min enegi och hälsa i schack genom att gå till gymmet minst tre dagar i veckan. Eftersom jag går i skolan minst sex timmar om dagen finns det nästan bara 2 timmar över till plugg varje dag om jag inte ska offra sömnen. Jag blir smått galen. Hur jag än vänder och vrider på min tid och hur jag än planerar blir det inte tillräckligt med tid till mina studier. Det är så frustrerande! (Tar ett djupt andetag...)

Det största problemet är detta med sommarjobb. Jag har sökt till olika tjänster i flera månader nu men inget har gett napp. I förra veckan såg det ut som om det skulle lösa sig men överläkaren jag haft kontakt med slutade höra av sig. Jag blir så modfälld när det känns som om jag skickar tusentals mail med CV ut i tomma intet. Det känns smått omöjligt att få jobb i Sverige nu. I alla fall som tredje årets läkarstudent. Jag vet att det finns möjlighet att jobba i Norge men mina tankegångar kring det ser ut så här: Detta året har slitit mest på mig hittills. Och efter denna tentaperioden som är den viktigaste vi någonsin haft (eftersom vi inte får ha med oss tentor tills nästa år) så kommer jag vara ett vrak när jag är klar. Om jag ens klarar mig till år fyra. Jag kommer behöva kämpa som aldrig förr och är det något jag kommer behöva efter det så är det att vara nära min familj på hemmaplan. Inte åka till Norge efter nästan ett år hemifrån och jobba morgon till kväll på okänd plats. Jag tror inte jag klarar det. Norge känns som ett alternativ för somrarna efter mitt fjärde år. Men problemet återstår. Vart ska jag jobba?


Innan jag fortsätter med patologin vill jag tacka min fantastiska mamma som var här i en vecka och tog hand om mig. När hon kom fanns det bara två saker i mitt kylskåp, mjölk och ägg. När hon åkte var det fullproppat med mat. Jag värdesätter mat så otroligt mycket nu när jag aldrig har tid att laga riktig mat. Jag gör oftast bara stora sallader som räcker hela veckan så det var magiskt att få äta mammas mat. Tack så mycket för allt mamma!