Det är fortfarande stressigt. Denna veckans prov i patologisk fysiologi gick inte strålande. Jag har varit ovanligt trött under veckan som gått. Orken börjar svikta, men så är det ju. Livet är som ett ECG det går upp och ner. (hoppas på att det är sista klyschan jag behöver dra till med på ett tag).
Denna veckan är det ett stort prov i semiologi. Det känns väldigt viktigt att få högt betyg nu. Det känns som att semion är det viktigaste vi läser. Och nu är det ju som sagt hjärtkapitlet, så är det någon gång jag vill sikta riktigt högt så är det nu. Provet i patologin gick dock jättebra så jag är inte allt för nere för att patofys inte gick som jag ville. Vi läser om elektrolyter, njurar och syra-bas sjukdomar just nu och det är väl ungefär de tre ämnena som jag gillar minst. Det är så motigt att läsa när man är väldigt ointresserad. Jag kan en hel del om njurarna men njurpatologi är ändå min kryptonit. Känns som att jag vill sova bara jag skriver om det...

Ikväll är det en födelsedagsfest för en vän till mig. Vi ska iväg och äta middag inne i centrum. Jag har som vanligt egentligen inte tid men nu orkar jag verkligen inte sitta här och traggla mer. Jag hoppas på att jag ska ha en riktigt rolig kväll så att jag får nya krafter inför nästa vecka. Men nu måste jag skynda mig. Här kommer bilder från skolan och min lilla skokartonglägenhet: