Sista tentaperioden!
Nu är den sista tentaperioden någonsin runt hörnet! Nästa vecka tentar jag av geriatrik och epidemiologi. Veckan efter det är det dags för infektionstentan. Jag har lagt mycket krut på infektion och antibiotka. Det har varit väldigt intressant och jag känner att jag kommer ha mycket användning av det jag lärt mig i framtiden. Jag behövde verkligen repetera bakterier och virus. Den kunskapen jag hade var väldigt förlegad sedan mitt tredje år på universitetet.
I förra veckan tog vi foton i botaniska trädgården. Jag vet inte riktigt varför det är så mycket kort nu men det är tydligen viktigt. I juli tar vi kort i våra examenskläder. Det ska bli så otroligt roligt! Kan inte ens föreställa mig hur stort det kommer kännas.
Det är många jag kommer sakna från universitetet. Det har varit en sådan härlig blandning av folk här nere. Folk från alla möjliga länder som har kommit samman för att nå sitt mål i livet.
Jag har fått mycket ris angående min hundsituation. Precis efter det att jag skrev inlägget om min rottweiler Titan fick jag reda på att Yoda var sjuk. Riktigt sjuk. Han fick avlivas dagen därpå och det kom verkligen plötsligt. Han var så stark och trygg i alla situationer så det var så svårt att tänka sig att han var så svårt sjuk..
Det är otroligt hur man kan älska en hund så mycket. Hur de blir en i familjen. Någon man verkligen saknar när man inte ses. Han har alltid varit en så självklar närvaro hemma i Sverige. Men nu finns han inte mer. Jag är tacksam för vår tid tillsammans. Alla minnen vi delat. Alla stunder vi har fått tillsammans. Jag saknar de där tidiga morgnarna när han var som mest tillgiven. Då han kom och satte sig nära inpå med sin varma mjuka päls och ville bli kliad. Hans mysiga bökande när han ville ha mat eller gå ut. En otroligt orginell hund. Chow chows är svåra hundar men klarar man av dem så är det helt klart värt det. Jag hoppas att han är på ett bättre ställe nu. Ett ställe där han vaktar oss alla ovanifrån. Älskade hund.
Jag är verkligen en hundmänniska in i märgen och jag kommer antagligen alltid ha en hund vid min sida. Livet känns så väldigt tomt annars. Jag kan inte tänka mig något annat. En hund skänker så mycket glädje, lugn och trygghet. En vän som alltid är glad att se en. En närvaro som förgyller vardagen. Det är något som större delen av min släkt inte förstår. Och det är helt okej. Vi känner och tycker olika kring frågan om jag kan ta hand om en hund eller ej. Jag hoppas Titan kan vara med mig länge. Att han håller sig frisk och stark. Han är en otroligt glad och snäll hund. Jag kommer göra allt jag kan för att ge honom ett så bra liv som möjligt.
I förra veckan tog vi foton i botaniska trädgården. Jag vet inte riktigt varför det är så mycket kort nu men det är tydligen viktigt. I juli tar vi kort i våra examenskläder. Det ska bli så otroligt roligt! Kan inte ens föreställa mig hur stort det kommer kännas.
Det är många jag kommer sakna från universitetet. Det har varit en sådan härlig blandning av folk här nere. Folk från alla möjliga länder som har kommit samman för att nå sitt mål i livet.
Jag har fått mycket ris angående min hundsituation. Precis efter det att jag skrev inlägget om min rottweiler Titan fick jag reda på att Yoda var sjuk. Riktigt sjuk. Han fick avlivas dagen därpå och det kom verkligen plötsligt. Han var så stark och trygg i alla situationer så det var så svårt att tänka sig att han var så svårt sjuk..
Det är otroligt hur man kan älska en hund så mycket. Hur de blir en i familjen. Någon man verkligen saknar när man inte ses. Han har alltid varit en så självklar närvaro hemma i Sverige. Men nu finns han inte mer. Jag är tacksam för vår tid tillsammans. Alla minnen vi delat. Alla stunder vi har fått tillsammans. Jag saknar de där tidiga morgnarna när han var som mest tillgiven. Då han kom och satte sig nära inpå med sin varma mjuka päls och ville bli kliad. Hans mysiga bökande när han ville ha mat eller gå ut. En otroligt orginell hund. Chow chows är svåra hundar men klarar man av dem så är det helt klart värt det. Jag hoppas att han är på ett bättre ställe nu. Ett ställe där han vaktar oss alla ovanifrån. Älskade hund.
Jag är verkligen en hundmänniska in i märgen och jag kommer antagligen alltid ha en hund vid min sida. Livet känns så väldigt tomt annars. Jag kan inte tänka mig något annat. En hund skänker så mycket glädje, lugn och trygghet. En vän som alltid är glad att se en. En närvaro som förgyller vardagen. Det är något som större delen av min släkt inte förstår. Och det är helt okej. Vi känner och tycker olika kring frågan om jag kan ta hand om en hund eller ej. Jag hoppas Titan kan vara med mig länge. Att han håller sig frisk och stark. Han är en otroligt glad och snäll hund. Jag kommer göra allt jag kan för att ge honom ett så bra liv som möjligt.
Tack för att ni kikade in!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar