Modul tre år sex
Två turbulenta veckor har gått och det känns verkligen att jag är inne i en ny modul. Vi börjar 08.00 varje morgon till skillnad från andra moduler detta året då vi fått någon välbehövd sovmorgon under veckorna. Dermatologin är helt klart det ämnet som är mest seriöst. Det är mycket information och eftersom jag inte var jätteintresserad av histologin under tredje året så har jag fått läsa i kapp en del. Hudens olika lager och dess cellkomposition är saker som jag helt hade glömt bort och fick repetera under helgen.
De har ett ganska imponerande vaxmuseum som vi gick och tittade på nu i veckan på dermatologimottagningen. Det är väldigt gammalt så mycket av det som hänger på väggarna föreställer tuberkulos och syfilis. Väldigt imponerande tycker jag. Vissa av figurerna ser så skrämmande äkta ut.
Vi läser också rättsmedicin denna modulen. Lika intressant som det är skrämmande. Vi får se hängda, skjutna och drunknade kroppar. Jag är glad att jag inte har speciellt mycket problem med lukter. Det är bara nålarna som är en utmaning.
Vi läser också barnpsykologi vilket hittills inte intresserar mig alls. Jag vet inte vad det är med all pediatrikorienterad medicin som gör mig så avtänd. Jag har verkligen noll intresse för barn. Jag ogillar dem inte alls men de intresserar mig inte.
Något som verkligen intreserar mig är vuxenpsykiatrin. Lektionen idag flög förbi med vindens fart eftersom mitt intresse var så högt. Vi fick ta anamnes på två patienter på psykavdelningen. En av dem hörde röster och hade gjort det i flera år. Han förklarade hur en vanlig dag såg ut för honom och vad rösterna sa till honom att göra och inte göra. Hur de begränsade hans vardag så till den grad att han var helt isolerad. Han var själv läkare men kunde inte jobba efter sin examen på grund av rösterna. Otroligt fascinerande. Sedan pratade vi med en man i min egen ålder (otroligt ung med andra ord) som led av bipolär sjukdom. Jag märkte det direkt när han kom in i rummet. Otroligt karismatisk, skämtade och fick oss alla att skratta. Sedan märkbart uppe i varv under tiden vi tog anamnes. Han förklarade att han gjort hela sitt examensarbete, komposerat musik, drivit ett företag och festat varje kväll, allt inom loppet av två veckor. Nästan helt utan sömn. Jag hade kunnat prata med honom i flera timmar om hur han tänker. Hur han agerar när hans hjärna går på högvarv och kreativiteten når sin topp under några veckor. Jag ser verkligen fram emot nästa lektion.
Utöver skolan så är det fokus på mitt examensarbete. Jag har kommit igång rätt bra och känner att det här kan bli riktigt bra. Jag gör en meta analys om förmaksflimmer hos äldre. Jag jämför olika nyskrivna artiklar och sätter ihop statistik för att visa på vad den bästa medicineringen är för äldre patienter med förmaksflimmer är. Inget jätteomskakande ämne precis men det känns bra att göra mitt examensarbete i kardiologi med en av de mest framgångsrika kardiologerna på sjukhuset. Det känns också bra att forska och fördjupa mig i förmaksflimmer då min morfar precis har fått den diagnosen.
Jag hoppas och tror att jag blir klar med allt i slutet av maj. Det blir riktigt nervöst att presentera allt för läkarna på sjukhuset!
Jag avslutar med lite vårkänsla. Äntligen har värmen börjat komma och Cluj börjar sakta men säkert vakna till liv. Det är en turbulent och spännande tid framför mig nu!
2 kommentarer:
Vilka vackra blommor du fått :) låter som det är kärlek i luften också ;)
Spännande att bli utsatt för en special uppmärksamhet för mitt Förmaksflimmer. Var hos läkaren i förra veckan men han hade inga särskilda förmaningar. Blodtrycket 130/80 var mycket bra och varslar inte om något särskilt. Jag frågade om motion, heller inga problem bara jag inte tar i för hårt utan kör lagom.
Jag kan bli trött när jag promenerar. Det sticker, värker och tar emot i vänstra armens muskler och båda benen. Ungefär som om det vore brist på syresättning av blodet. Äter blodförtunnande medicin. I övrigt inga begränsningar eller förmaningar från läkaren.
Annars känns det tomt och ensamt när Siv har flyttat. Det är väl sådant man vänjer sig vid så småningom hoppas jag. Siv ha det nog jobbigt också har svårt att uppfatta vad hon säger och vill så vi kan inte kommunicera.
Men nu bryr vi oss inte om mina små bekymmer. Nu får du koncentrera dig på de sista proven och föreläsningarna så du får ut maximalt med kunskaper. Planering av resan till Cluj i sommar fortgår så det skall bli kul med den examineringen.
Ha det bra! Hälsar Kaj
Skicka en kommentar