Nya tag ännu en gång
Det är ännu en tidig morgon och jag har börjat lägga upp planeringen inför nästa stora tenta. Vi har ett berg av material men gastroenterologi är lite sammanvävt med de andra ämnena vi läst så det känns som att jag har en bra överblick. Det är detaljerna som ska bankas in. Det är ett roligt ämne också. Man känner verkligen att man ska bli läkare när man studerar det. Inte som farmakologi där det känns som om man lika gärna kunde ha suttit och lärt sig hela telefonkatalogen utantill. Namn och nummer som bara ska tryckas in i huvudet. Ryser bara av att tänka på gårdagen.
Men det jag gillade med tentan igår var att den var så grundlig. Många olika typer av "cases" där man fick tillfälle att pröva sin kunskap. Och det var intressant att få diskutera olika behandlingar med läraren. Jag fick till exempel frågan hur jag skulle hantera en patient med hepatit på gränsen till cirros och grav depression. Hur skulle jag lägga upp behandlingen med tanke på att interferoner förvärrar depression ganska rejält. Vi diskuterade kring olika lösningar och det tyckte jag var intressant. Speciellt eftersom läraren som förhörde mig var psykolog som hade handskats med liknande fall många gånger. Det var ett givande samtal vilket jag uppskattar. Problemet är bara hur det gick på den teoretiska delen. Det känns som att den tentan var gjord för läkare som håller på att specialisera sig, inte fjärde årets läkarstudenter. Jag förstår att folk bröt ihop och grät utanför. Detta är en hemsk tentaperiod... Och väntan på resultatet är värst. En vecka av ångest inför resultatet ligger framför mig.
Men nu tar jag nya tag. Garderad med kaffe och Harrisons böckerna. Jag hoppas innerligt att denna tentan går bättre än farmakologin!
Men det jag gillade med tentan igår var att den var så grundlig. Många olika typer av "cases" där man fick tillfälle att pröva sin kunskap. Och det var intressant att få diskutera olika behandlingar med läraren. Jag fick till exempel frågan hur jag skulle hantera en patient med hepatit på gränsen till cirros och grav depression. Hur skulle jag lägga upp behandlingen med tanke på att interferoner förvärrar depression ganska rejält. Vi diskuterade kring olika lösningar och det tyckte jag var intressant. Speciellt eftersom läraren som förhörde mig var psykolog som hade handskats med liknande fall många gånger. Det var ett givande samtal vilket jag uppskattar. Problemet är bara hur det gick på den teoretiska delen. Det känns som att den tentan var gjord för läkare som håller på att specialisera sig, inte fjärde årets läkarstudenter. Jag förstår att folk bröt ihop och grät utanför. Detta är en hemsk tentaperiod... Och väntan på resultatet är värst. En vecka av ångest inför resultatet ligger framför mig.
Men nu tar jag nya tag. Garderad med kaffe och Harrisons böckerna. Jag hoppas innerligt att denna tentan går bättre än farmakologin!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar