Nu under kvällen har jag fått information om att jag kanske måste förflyttas till Oradea, en annan stad i Rumänien ca tre timmar från Cluj. Jag vill INTE byta universitet! Imorgon kommer jag gå upp kl 06.00 och tjata på dekanatet. Jag ska stanna här till varje pris. Jag nöjer mig inte med mindre än att jag ska få gå om. Det är tråkiga tider nu. Ni får ursäkta igen att jag inte svarat på era mail, jag får sällan tag i en dator. Tänkte besvara några av de vanligaste frågorna:
Årsavgiften: I år har de höjt årsavgiften till 5000 euro. När vi kom förra året betalade vi 2500 euro. Jag undrar vad de gör med alla pengar och varför de gjorde en så drastisk höjning i år.
Språket: Det står i våra papper att utbildningen ska vara på Rumänska det tredje året. Vad jag vet så är den inte det. Det är dock nödvändigt att kunna rumänska språket år tre eftersom vi kommer vara ute på sjukhusen nästan hela tiden och blir betygsatta på bland annat patientkontakt. Ni kan tänka er hur jobbigt det skulle vara att komma till en läkare med ett allvarligt problem så förstår inte läkaren vad ni säger. Väldigt många Rumäner kan inte engelska. Så lär er språket fort, det kommer ni långt med.
Jag har nog aldrig velat något så mycket som jag vill komma in i år två just nu. Jag vet att det är detta jag vill göra med mitt liv och inget annat. Känns fruktansvärt att det hänger på en skör tråd om jag ska få stanna eller ej....
Nu till roligare saker! Det är kul att det går bra för någon. Kommer ni ihåg Egill som jag pratade om? Sveriges man år 2007 ^^ Jag tog ju med honom till agenturen "Transylvania fashion" och sedan dess har han inte gjort annat än att jobba för dem. Av de ca tre veckorna han har varit i Rumänien har han spenderat ca två och en halv i Bukarest där han har minglat med Rumäniens elit inom showbiz. Igår var han tex med på TV, helt sjukt! Just nu håller han på att spela in en reklam som snart kommer sändas på TV och bäst av allt, han får hänga med Rumäniens kändaste supermodell, Monica Gabbor! Här är TV intervjun:
Egill du har flyt!
Kram på er alla och önska mig lycka till imorgon.
Sitter i lägenheten och tittar ut över Cluj. Känns som om jag just fått ett knytnävslag i magen. Har varit på dekanatet nu på morgonen och försökt få något vettigt ur dem om hur skolstarten ska se ut. De är otroligt otrevliga och ignoranta mot oss utlandsstudenter och jag förstår inte varför. Det sista man behöver när man är ny i ett land och behöver information är ett otrevligt bemötande.
Utbildningen i sig är jag jättenöjd med, jag har haft ett otroligt roligt år och lärt mig mer än jag trodde var möjligt. Största problemet här nere är organisationen. Ingen vet vad som gäller. Vi som behövde göra omtentor nu i september har försökt ta reda på vilka datum det är som gäller och bara fått axelryckningar till svar och sedan missat tentor eftersom ingen visste vart eller när de skulle äga rum. Jag ligger 10 credits under vad jag behöver för att få gå vidare till år två och just nu ser det inte ut som det finns något sätt att lösa det på. Som vanligt ryktas det om omtentor hit och dit men det är bara lösa rykten…. Jag är så trött på detta. Jag är mest besviken på mig själv att jag inte bara kämpade halvt ihjäl mig under året som gick.
Just nu ser det ut som att jag har två val:
1. Gå om och göra om ALLT från grunden. Det känns vemodigt men å andra sidan kommer jag få bättre betyg och en stadigare grund i min utbildning. Det känns dock lagom pinsamt att behöva gå om, inget man skryter om precis.
2. Ta ett halvår ledigt, jobba ihop pengar (eftersom jag inte får något bidrag) och sedan åka ner till Cluj för att göra om tentorna jag missade.
För mig känns alternativ ett som ”the lesser of two evils” och det är mycket möjligt att det blir så. Känns så himla tråkigt, men jag vet att det är detta jag vill göra. Jag får ta ett djupt andetag och göra ett nytt försök….
Nu sitter jag har pa internetcafe igen utan svenska bokstaver. Det ar iallafall billigt. Har sprungit runt och forsokt fa ivag min CSN ansokan hela dagen idag, det tar sin lilla tid.... Varfor jag soker sa sent ar for att jag hade omtentor att gora som maste bifogas i mitt betyg innan jag kan soka CSN. Dekanatet har minst sagt segat med att snickra ihop mina betyg och idag nar jag antligen skulle hamta dem fick jag reda pa att det kostade pengar. Jag hade inte ens rad att hamta ut dem :S
Standigt detta pengarproblem! Jag ater 2 ggr om dagen, da snackar vi banan till frukost och bonor till middag (nar det ar riktigt illa) Jag far pengar av mina foraldrar som tur ar, annars hade detta ALDRIG funkat. Jag vill inte ens tanka pa alla skulder jag har byggt upp pa bara ett ar. Men jag tanker kampa for denna utbildningen till varje pris. Far jag bara igang CSN nu sa loser sig allt annat.
Har fortfarande inte fatt fysiologibetyget mailat till mig. Blir galen pa att man maste tjata sa pa dem. Pa onsdag gor jag biokemin. Kanns inte sa bra eftersom jag knappt haft tid att plugga. Har haft arenden till dekanatet varje dag.
Jaja, nu ar det bara att vanta pa att det ska vanda, vadret ar iallafall valdigt bra.
Ang studentfesten, datumet har blivit flyttat och nu ser det ut sa har:
Lördag den 10:e som gäller nu! Se till att komma i tid för det kommer vara mycket folk! För er som inte vet så ligger Club Refresh på Piata Unirii Nr. 2! Bordsbokning etc - 0749-704072
Se till att samla ihop sa manga ni kan! Kram
Sitter pa internetcafe nu eftersom jag inte langre kan snylta pa grannens internet. Jag haller pa att do i vantan pa mitt fysiologiresultat. Narsomhelst nu dimper det avgorande provresultatet ner i min inkorg fran fysiologilararen. Maste saga att provet var svart. Jag kommer vara lyckligaste manniskan pa jorden om jag klarade det.
Just nu laser jag om metabolismen i kroppen, cellandning, citronsyracykeln mm. Har fem dagar pa mig och har redan pluggat biokemi valdigt mycket sa det kanns bra, men man ska inte ropa hej for tidigt. Efter den 30:e ar jag friiiiiiii (i ca 10 dagar innan skolan borjar) Jag onskar att fler kompisar var har nere med mig men alla ar i Sverige. Kanns valdigt ensamt minst sagt. Men det blir mycket effektiv studietid.
Nu ett meddelande till alla svenska studenter har nere i Cluj-napoca: Denna torsdagen ar det studentfest for svenskar i alla arsgrupper pa club Refresh! Det ar ett utmarkt tillfalle for alla nya studenter som vill knyta kontakt med andra svenskar innan skolstarten samt prata med oss veteraner som garna hjalper till sa gott vi kan :) Sa dra med sa manga ni bara kan och kom till club Refresh pa torsdagkvall! See you there!
Kram!
Då var fysiologitentan avklarad också. Jag ska få reda på om jag klarade den eller inte i slutet utav veckan. Jag hatar den långa jobbiga väntan innan man kan andas ut och lägga provet bakom sig. Det kändes helt okej under skrivningen och jag pluggade mycket till denna tentan och kände mig ganska lugn inför den. Jag svarade långt och utförligt på sex utav sju frågor. Problemet är bara att de vill att man ska kunna varje fråga jättebra, då spelar det ingen roll om jag kunde alla frågor till 100% utom en. Det känns jobbigt, hur ofta får man 100 % rätt på en tenta liksom?
Tycker denna är så härlig. Figuren visar hur hjärnan uppfattar kroppen. Får vara glad att spegeln uppfattar den annorlunda :D
And now to something completely different: Jag var ju på casting i måndags för Loreals (orka stava det) hårprodukter. Det var en väldigt…unik…upplevelse. Jag kom kammad och klar klockan 12.00 till det glammiga köpcentrumet Iulius mall. Jag mötte upp ca 20 andra modeller från olika agenturer och det var minst sagt awkward… För det första hälsade ingen på mig, 20 modeller satt och scannade mig från topp till tå och efter någon halvminut av obekväm tystnad började de viska och skratta. Kändes som att jag hade transporterats tillbaka i tiden till sjätte klass. Blir det mer obekvämt än att vara ny i ett tjejgäng? I think not.
Jahopp, tänkte jag och satte mig för mig själv i ett hörn i väntan på att castingen skulle börja. Efter ett tag blev vi eskorterade till en stor utrymd frisörsalong där en kvinna med en otroligt sträng uppsyn stod och väntade på oss. Utan att säga ett ord gapar hon: ”uppställning!!!!” och alla modeller ställer sig i en linje framför henne. Hon höll ett tal i ca 10 min om att vi kunde ta och sticka illa kvickt om vi skulle hålla på och gnälla och lipa över att få vårt hår klippt. (jag förstod inte allt hon gapade om eftersom hon pratade rumänska, men hon verkade allmänt förbannad) Jag stod tyst i hörnet och förbannade mig själv att jag suttit mig i en sådan dråplig situation men jag skulle snart få se att läget skulle komma att bli värre. PANG, utan förvarning sattes musik på från ingenstans och modellerna började spatsera fram och tillbaka som på catwalk. Till saken hör att vi hade en mycket stor publik av både Loreal teamet som kritiskt granskade oss tillsammans med nyfikna åskådare från köpcentret. Ord kan inte beskriva hur mycket jag ville springa därifrån. Jag har NOLL erfarenhet av att gå på catwalk! Vilket håll ska man vända sig åt?? Hur länge ska man stå still innan man börjar gå?? Vart ska man titta? Hur fort ska man gå? Allt detta snurrade i mitt huvud när jag blev framknuffad av någon bakom mig. Mitt i rummet stod jag med ALLA ögon på mig. Jag ville dö. Jag insåg i det ögonblicket att jag hatar att vara i uppmärksamhetens centrum vilket innebär att jag inte bör modella. Hur som helst, jag snubblade(!)… Japp, självklart ska jag bli så nervös att jag glömmer att jag har fötter. Jag snubblade till, alla skrattade och jag fortsatte stappla fram i total otakt, stannade till framför Loreal teamet och gav dem ett väldigt osäkert snett leende innan jag stapplade tillbaka till mitt hörn. Det blev så fel som det bara kunde bli och ingen ville ha mig på catwalken :D Sånt är livet.
Om jag hade tänkt efter så hade jag fattat att det ingår i en casting att visa hur man går. Nu vet jag det tills nästa gång i alla fall, om det nu blir någon nästa gång vilket jag betvivlar.
Den 30:e är det biokemitenta. Det blir den absolut svåraste tentan och sätter jag den ska jag fira med råge. Jag kommer vara så stolt över mig själv om jag sätter den, men det är ett väldigt stort om.
Ni vet vad ni ska göra, håll tummarna!
