Mitt i första modulen år fem

Åh vad jag har kul! Ni anar inte. Hjärtat är mitt absoluta favoritämne och varje dag i skolan är ett rent nöje nu. Hjärtmedicin är dock inte för alla. Jag märker att många tycker att det är totalt ointressant. Som jag tycker när det gäller neurologi. Hjärnan intresserar inte mig. Alldeles för diffust. Jag gillar konkreta och logiska saker.

Här är lite bilder från veckorna som gått:


 Så här ser det ut när jag går hem från skolan. Jag sparar otroligt mycket pengar på att åka bussen till skolan (för 8kr) och sedan gå hem. Kyrkan som man ser där framme ligger alldeles intill min lägenhet så det tar bara ca 20 min att gå hem.



Så här ser det ut nästan utanför dörren. Det har varit helt otroligt fint väder här. Strålande sol och jättevarmt. 




Så här ser det ut i skolan. Vi studerar en hel del ekg och varje dag pratar vi med patienter på hjärtavdelningen. Här om dagen var vi med under en angiografi som ni ser på den första bilden. Läkarna injicerar "färg" i blodådrorna på patienten och vi kan se på datorskärmen hur hjärtat kranskärl fylls. På så sätt kan man se om det finns förträngningar i hjärtats blodtillförsel.



Det är kardiologi för hela slanten som ni förstår. Min närmsta vän är mitt stetoskop. 


Igår var jag på middag med tjejerna från klassen. Jag har så fina tjejer i min närhet. Lika intelligenta som de är vackra. Jag hoppas att vi ska spendera mycket tid tillsammans dessa sista två åren. Jag kunde ha sett gladare ut men jag känner att det här med CSN ständigt hänger över mig. Jag fick ju avslag på min första ansökan om utökat studiemedel så jag har överklagat till överklagandenämnden nu. Jag hoppas verkligen att det ska lösa sig så att jag kan sluta hålla andan och bara fokusera på studierna!


Det känns lite oroligt att de utreder tre studenter här nere för ebola. Jag vet ännu inte om det är några jag känner eller hur illa det är men det stod i tidningen idag att de utreds på infektionskliniken här i centrum. Jag tror inte att det är någon fara men det känns lite obehagligt när det blir så nära. Vi har haft lektioner en del på det sjukhuset och kommer ha det igen i framtiden. Vi har redan fullt upp med att skydda oss från topp till tå när vi pratar med patienterna på tuberkulosavdelningen.


Hoppas ni får en trevlig helg! Tack för att ni tittade in.


Första veckan år fem

Äntligen har jag fått igång internet här nere. Det är alltid lite krångel just när man kommit tillbaka. År fem har redan kört igång med storm och skolan känns roligare än någonsin! Det känns som om jag springer ett marathon och först nu ser jag mållinjen långt där framme. Det är nu jag måste springa fort och orka prestera på hög nivå den sista biten, det är bara lite kvar nu!



Denna modulen fokuserar vi mest på hjärtmedicin (kardiologi). Jag kunde inte ha fått en bättre start. Vi spenderar flera timmar om dagen med patienterna på hjärtmottagningen här i Cluj och det är samma rutiner och upplägg för patienterna som på hjärtintensiven i somras. Jag kan redan en hel del så just nu känns det som repetition. 

Det är mycket fokus på stetoskopet nu. Jag skulle ljuga om jag sa att jag tycker att det är lätt. 

  

Jag brukar ligga och lyssna på mitt eget hjärta på kvällarna innan jag somnar för att vänja in ljudet av hur ett normalt hjärta låter. Jag har precis börjat förstå hur man hör om ett blåsljud hörs i diastola eller systola. Det är skillnad på att förstå vad man ska lyssna efter och förstå vad det är man hör genom stetoskopet.


Men som vanligt finns det alltid något att oroa sig över. Just nu är det CSN som tynger ner mig. Jag har bara pengar fram tills februari detta året sedan får jag inte mer. Detta för att jag tidigare har gått om. Jag håller just nu på att överklaga CSN:s beslut och hoppas på att jag kan få utökat CSN-bidrag. Jag hoppas på att dom har lite överseende med tanke på allt som hänt mig här nere dessa åren. Det hör väl till vuxenlivet att alltid ha något att oroa sig över men det hade varit så himla skönt att bara behöva oroa mig över mina betyg och inte över huruvida jag kan gå kvar i skolan eller inte.

Speciellt nu när allt är så roligt och jag är så nära målet känns det ännu tyngre att det kan bli problem om bara några månader. Om någon av er som läser detta känner någon som överklagat CSNs beslut får ni gärna maila mig: alexandra_merzolez@hotmail.com.


Jag ska redan nu börja söka jobb inför sommaren. Jag kan inte riktigt greppa att jag ska jobba som underläkare i sommar! Det är sjukt hur fort allt har gått. Jag ser verkligen fram emot att få göra lite nytta och lite skillnad. Jag är glad att jag har jobbat mycket under somrarna som gått så att sjukhusmiljön känns familjär för mig. Idealet är att jag får jobba på en hjärtavdelning, antingen samma som i somras eller på Sahlgrenska i Göteborg. Jag hade känt mig självsäker i att få jobba med hjärtat. Det känns som att jag har tillräckligt med kunskap för att veta vad jag pratar om och efter detta året kommer jag ha ännu mer kött på benen. 

Något jag försöker sätta tänderna i just nu är ekokardiografi med doppler. Ultraljudslära är generellt väldigt svårt och det känns som om man behöver repetera det i flera år för att vara riktigt säker på vad man gör. Eftersom ekokardiografi nästan har ersatt stetoskopet känns det viktigt att ha lite extra koll på det inför framtiden.




Det är skönt att jag har hela söndagen framför mig nu. Kaffekoppen står framme och böckerna är uppslagna. År fem har börjat!