Att jobba inom vården

Idag var en tyngre dag på jobbet. Denna veckan är min första självgående vecka och idag fick jag smaka på hur ett tungt arbetspass kan bli. 

Det blir mycket lyftande och springande som jag tidigare skrivit. Att vara fysiskt utmattad är dock inte så farligt men de psykiska utmaningarna väger tyngre. Jag gillar inte att inte ha tid att sitta och prata med patienterna och lyssna på vad de har att berätta. Många av dem är ju sängliggande och de blir så glada när någon kommer in och pratar med dem. 

Idag hanterade jag också mitt första dödsfall. Jag har tidigare varit i kontakt med döda människor tack och lov så det blev ingen stor chock. Det svåra var att förbereda den döda så att hennes familj kunde komma in och ta avsked. Det var utmanande kände jag. 

Men det är också många ljusglimtar under dagarna på jobbet. Sjuka människor som blir bättre efter att ha kommit till avdelningen utan att kunna tala eller röra på sig, Som efter några dagar skrattar och kramar om en och tackar för all den hjälp man bidragit med innan de lämnar avdelningen med sin familj. Sådana upplevelser värmer i hjärtat.   



Jag hoppas att jag får jobba mer på avdelningen både nu i sommar tills jag åker, och i framtiden. Jag trivs jättebra. Jag känner att verkligen att detta är mitt kall. Jag tycker om att ta hand om människor och jag är lyckligt lottad som får jobba med det jag brinner för. Det är ju så att tycker man om det man gör så har man inte arbetat en dag i sitt liv.


Första veckan på jobbet

Vilken vecka det har varit! Jag utvecklas mycket för varje dag som går. Och jag har fått en helt ny inblick i vården. Det känns bra att börja min framtida karriär med att jobba som undersjuksköterska. Jag får ansvara för det mesta på avdelningen men inte patienternas medicinering. Det är allt ifrån att hjälpa patienterna med deras dagliga rutiner till att assistera vid trombolys. Något jag måste öva mycket på är att ta blodprov. Jag är fortfarande lite skakig på det men jag hoppas känna mig säker när denna månaden är slut.

Ett tydligt problem presenterade sig igår när vi skulle sätta ekg på en patient. Jag vet hur man läser av ett ekg men har inte en susning om hur man använder ekg maskinen. Det är verkligen den rumänska medicinutbildningens akilleshäl, vi får ingen bra praktisk utbildning. I Rumänien finns ju inte resurserna så som de gör i Sverige. Jag är jättenöjd med teorin och jag känner att jag har stenkoll på väldigt mycket som en erfaren sjuksköterska ska ha koll på (normalvärden, medicinering osv) men jag är helt handfallen när det kommer till alla olika maskiner.

Funderingarna på att ansöka till Sverige är starkare än någonsin och jag känner verkligen att jag vill studera på hemmaplan nu. Speciellt efter att ha pratat med andra läkarstudenter på jobbet som arbetar som underläkare på avdelningen.

Nu ska jag springa iväg till jobbet. Jag ska jobba mitt första kvällspass idag. Det är väldigt skönt att slippa gå upp 04.30 på morgonen. Jag hoppas det blir mycket att göra så jag får lära mig.

Här kommer lite bilder från dagarna som varit. När jag inte jobbar umgås jag med mamma och Yoda. Men jag har gått och lagt mig nästan direkt efter jobbet dessa dagarna. Vi springer fram och tillbaka en del. Från strokeavdelningen till röntkenavdelningen och tillbaka är det nästan en kilometer. Jag märker inte att jag är trött när jag arbetar för adrenalinet är så högt på grund av allt nytt jag får uppleva nu men så fort jag kommer hem orkar jag knappt röra mig. Tur att mamma är hemma och tar hand om mig.

Här kommer bilder:


Mormor och morfar kom och hälsade på i dagarna. Det var nästan ett år sedan vi sågs så det var fantastiskt att få umgås igen efter allt som varit. Det har varit ett svettigt år för både dem och mig eftersom allt har hängt på att jag skulle klara mig detta året. Och som jag nämnt tidigare är det tack var dem bland annat som jag över huvudtaget haft möjligheten att stanna kvar på utbildningen.


Det syns att jag är trött (men lycklig)


Jag och Yoda spenderar mycket tid tillsammans. Kommer sakna ihjäl mig efter honom när jag åker tillbaka.


Jag njuter av att allt har gått så otroligt bra hittills. Jag hoppas att det håller i sig och att jag kan få studera i Sverige de åren jag har kvar. Men just nu ser framtiden ljus ut. Jag jobbar inom vården och jag börjar snart min sjunde termin på läkarlinjen. Jag kommer aldrig glömma hur lyckligt lottad jag är.

Håll tummarna för att det blir mycket att göra på jobbet idag! Gärna trombolyslarm.



Första dagen på jobbet



Var tvungen att smyga till mig ett kort idag innan jag började jobba. Jag kan knappt tro att det är sant att jag faktiskt jobbar på ett sjukhus och jag vet att min familj känner likadant :) Men det är sant! Idag började jag på mitt första riktiga jobb inom vården!

Dagen har flygit iväg och jag har redan mött en del med och motgångar. Jag känner att mina kunskaper räcker till utan problem. Jag förstår allting och ingen behöver tex förklara varför man ger patienterna ett visst läkemedel eller vad som ska göras om blodsocker/blodtryck blir för lågt eller för högt. Teorin är det inget fel på efter 3 år på läkarlinjen. Det är värre med det praktiska. Alla maskiner ser annorlunda ut från det jag är van vid. Jag måste lära mig allt igen vilket är frustrerande eftersom jag känner att jag vill vara en tillgång och inte en börda.

Jag hoppas kunna lära mig allt fort så att det flyter på och jag kan ta ännu mer pass. Jag vill verkligen jobba varje sekund jag kan av denna sommaren.

Jag har redan fått vara med om så mycket och det är bara första dagen. Längtar så tills imorgon när jag ska tillbaka igen.

Jag går upp 05.00 för att hinna med bussen på morgonen sedan jobbar jag till fyra. Så ser det ut hela veckorna och ibland jobbar jag helgerna också. Jag hoppas jag blir frisk snart för idag blev det lite mycket den sista timmen idag. Bara jag får tillbaka hälsan så kommer det nog inte bli så jobbigt att gå upp så tidigt.

Nu ska jag slänga i mig lite mat innan jag börjar repetera allt jag lärt mig idag. Sedan är det redan läggdags.

Det känns så otroligt stort att äntligen ha ett jobb!


Sommarlov!

Jag är äntligen hemma! Det har varit en fruktansvärd hemresa! Jag har aldrig varit med om något liknande. Dagen innan jag åkte upptäckte jag att mitt pass gått ut. Jag åkte ändå till Budapest och hoppades att det skulle gå ändå. Det var dumt...

Jag kom fram till Budapests flygplats men där var det tvärstopp. 2 timmar innan mitt flyg skulle gå fick jag åka till svenska ambassaden som låg ca 40 min från flygplatsen. Där fixade de ett provisoriskt pass till mig varpå jag åkte tillbaka till flygplatsen i ilfart. Jag missade mitt plan på minuten.

Jag blev tillsagd att inget plan skulle gå till Göteborg inom två dagar vilket gjorde att jag bröt ihop på plats. Det var lite mycket på samma gång. Tillslut lyckades de skaka fram ett flyg till Malmö samma kväll. Runt 23.00 stod jag på malmös central och lyckades tack och lova hitta en nattbuss som tog mig till Göteborgs central. Allt som allt tog resan ett dygn. Ett långt plågsamt dygn. Jag har sällan haft så mycket ångest. Jag förbannade mig själv och min oförmåga att ha framförhållning varje minut av den resan.

Men nu är jag tack och lov hemma med familjen och kan slappna av. Jag har blivit väl omhändetagen och umgåtts med alla bröderna och fått krama om min älskade hund! Det värmer i hjärtat att få se alla igen.

På måndag börjar jag äntligen jobba. Det är jättespännande! Men också nervöst. Jag undrar vad som kommer krävas utav mig. Jag hoppas jag hinner bli frisk tills på måndag.


Här kommer lite bilder från dagarna som gått:





Yodagrisen har det så bra. Mamma tar med honom ut i naturen på långa skogspromenader nästan dagligen och de sover ofta ute i skogen. Han lever alla hundars dröm. Min fina hårboll.




Jag och mina älskade "lille"bröder! De lyckas få mig med mina 1,80 cm att se liten ut. Svårt att tänka sig att jag bar runt på dem en gång i tiden.


Här är en liten del av familjen. Det var en underbar dag. Det är en så konstig känsla att gå från ensam och nästan totalt isolerad till att vara omgiven av nära och kära. Fantastisk känsla.

Nu ska jag kasta mig i säng. Jag hoppas att mammas örtte och nyttiga mat ska hjälpa mig att tillfriskna nu. Tack för att ni kikade in!

Tredje året på läkarlinjen är klart!!



Idag är jag klar med alla mina tentor för i år! 

Ett långt år av slit har äntligen lönat sig. Jag har gett mitt allt och nu står jag stolt och rakryggad och kan säga att jag är till 50% läkare!

Jag har gråtit och skrattat om vartannat idag efter den sista tentan. Jag vet inte vad jag ska göra först. Ut och fira eller sova, eller planera inför sommarjobbet, eller bara slappa. Jag är så hög på glädje! Önskar min familj var här så jag kunde dela detta med dom.

Jag har sett alla mina resultat i alla ämnen så jag är säker på att allt är klart. Men på måndag ska jag ändå dubbelkolla allting innan jag åker hem till Sverige. 

Idag är en fantastisk dag. Att vara stolt över sig själv och sina meriter är den mest tillfredsställande känslan jag hittills upplevt!

Här är låten som beskriver hur det känns att vara jag just nu. Har dansat runt i lägenheten till denna sedan jag kom hem. Jag hade den i huvudet hela vägen hem från tentan idag:

http://www.youtube.com/watch?v=6mSn4-szhus


Jag är så lycklig! Nu är sommaren min!


Sista tentan imorgon!

Jag orkar inte mer!


Jag läser och läser och läser och sedan läser jag ännu mer. Ögonen svider och det känns som om hjärnan redan tagit semester. Den sista tentan är så otroligt ointressant så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Den knappt någonting med medicin att göra. Det en så fruktansvärt onödig kurs (hygien)! Jag vill bara springa ifrån datorn när jag sitter och läser sådant här. Mina reservoarer är finito! Är överlycklig bara jag får en femma på denna tentan. Imorgon vid 12.00 är jag färdig!!!!




Farmakologitentan

Det gick mycket bättre än jag trodde! På den teoretiska tentan fick jag mycket frågor om penicillin och andra klasser av antibiotika som jag hade studerat mycket. Jag gillade verkligen att studera farmakologi denna terminen. Mitt enda bekymmer var att jag inte studerade mikrobiologi så mycket i tvåan och det fick jag verkligen betala för nu när vi ska lära oss vilken antibiotika man ska använda för en specifik bakterie. Jag fick repetera mycket som jag egentligen redan skulle kunna men det gick bra ändå.



På den praktiska delen fick vi två stycken förpackningar med medicin. Allt från opiater till icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAIDS) Vi skulle skriva recept och prata en del kring medicinen. Vi fick också två medicinska fall där vi skulle lägga upp en behandlingsplan.

Jag blev lite konfunderad angående en av frågorna. Jag skulle svara på vilken antibiotika som orsakade svår diarre med blödning (blodtester visade Clostridium difficile) och jag svarade clindamycin utan att tveka. Men läraren sa att det var fel. Jag blir förvirrad eftersom jag är helt säker på min sak. Det stör mig för jag fick en åtta istället för en tia på grund av det. Men jag ska inte klaga. Det är ju en del som inte klarar tentan alls.

Jag känner att farmakologin var något av det roligaste vi läste denna terminen. Det är verkligen intressant att få läsa sig hur olika läkemedel fungerar i kroppen. Farmakologi och semiologi har nog gett mig mest detta året. Patologin också men det var för mycket material på alldeles för kort tid!

Men nu är det en tenta kvar innan jag är säker på att allt är klart. Om tre dagar gör jag sluttentan i hygien. Det är inget svårt ämne och jag föstår inte riktigt varför vi ska ha den kursen. Den tar värdefull tid från ämnen som verkligen räknas. Men förra terminen var det en del folk som inte klarade denna tentan för att de inte tog ämnet på allvar så det gäller att jag fortsätter med högsta gasen nu. Bara tre dagar kvar till friheten!

Om allt går som det ska är jag 50% läkare denna helgen!