Jag har äntligen fått bekräftelse ifrån CSN att jag är beviljad studiemedel för hela läsåret. Äntligen! Jag måste återigen understryka vikten av att kämpa för det man vill ha. Hur omöjligt det än känns så förlorar man ingenting på att försöka kämpa vidare och fånga varje liten möjlighet som presenterar sig. Något jag aldrig kommer glömma. Denna gången hängde hela detta läsåret och antagligen min framtid här i Cluj på ett telefonsamtal som jag var nära att strunta i. Jag var övertygad om att det aldrig skulle fungera men det gjorde det och nu sitter jag här med min utbildning säkrad igen. Jag har inte ett bekymmer i världen och jag känner mig så otroligt motiverad att sätta höga betyg i alla ämnen jag läser så att jag kan höja mitt snitt och hålla huvudet högt när läsåret är slut och jag börjar år tre.
Jag läser en del informatik eftersom det har varit min akilleshäl innan. Vi fokuserar mycket på statistik, hypotestestning med t-fördelning, p-värde och z-värde har vi fokuserat mycket på de senaste lektionerna. Det känns väldigt bra och sista labben utförde jag nästan helt själv vilket känns som ett mirakel jämfört med hur lite jag har förstått av informatiklabbarna förr.
Jag är lite uppskrämd inför patologisk fysiologi som jag ska läsa nästa år i trean. Jag blir nervös över hur svårt folk tycker att det är så jag försöker läsa fysiologi några timmar om dagen för att hålla kunskaperna vid liv ifrån det jag läste förra året. I fysiologin som vi läste i ettan och tvåan lärde vi oss allt om kroppen i friskt tillstånd, i patologisk fysiologi pratar man om vad som händer vid olika sjukdomar och då gäller det att man har bra koll på grunderna. Jag fokuserar på att lära mig blodomloppet och hjärtat som ett rinnande vatten då det tydligen ska vara till stor hjälp. Farmakologin känns också övermäktig, alla tusen namn på läkemedel som ska präntas in i huvudet som glosor. Jag tror jag kommer gilla det minst utav allt. Patologisk fysiologi och semiologi kommer nog bli favoriterna.
Jag vill passa på att rekommendera en grupp på facebook som jag gått med i. De lägger upp och diskuterar bilder på olika sjukdomar så att man kan testa sina läkarkunskaper och försöka ställa en diagnos. Jag lär mig väldigt mycket på det så jag tänkte dela med mig så att ni läsare som är medicinintresserade kan ha nytta av den:
Jag vet inte om det fungerar att länka så, annars heter gruppen "faculty of medicine".Nu är terminen snart slut. Vi har tentaperiod i slutet på januari och sedan kör termin två igång. Sakta men säkert trampar tiden framåt och snart får jag äntligen börja trean! Jag är så otålig, alla ämnen låter så intressanta, just nu läser jag ju saker jag redan kan så det ska bli skönt att börja på ny sida och spinna vidare på mina kunskaper.Nu ska jag iväg och simma och sedan blir det fysiologiplugg resten av dagen. Det är synd att biblioteket inte har öppet idag, de har fantastiskt bra böcker. Jag kan läsa timmar i sträck när jag sitter där utan att bli uttråkad. Medicin är bara tråkigt att studera när man inte förstår. Har man en bra bok med bra förklaringar och tydligt illustrerande bilder är det riktigt roligt att studera tycker jag. 
Jag kan fortfarande inte riktigt tro det men det löste sig faktiskt med betyget idag!
Jag lyckades övertala ledningschefen på gymnastiken att följa med mig ner till sekreteraren. Väl där hittade de tillslut mitt försvunna betyg. På bara några minuter var alla mina bekymmer som bortblåsta. All denna oro som byggts upp under de senaste månaderna har lyfts från mina axlar och det välbekanta lugnet efter stormen har infunnit sig ännu en gång. Det känns aldrig så i stunden men efter regn kan man sannerligen försäkra sig om att det kommer solsken.
Tänk att denna lilla papperslapp avgör min framtid. Här har jag äntligen fått ett intyg på att jag har behörighet i gymnastik. Det tog sin lilla tid och ansträngning men jag nådde äntligen målet. Det trodde jag faktiskt inte denna gången. Jag tackar min lyckliga stjärna för medvinden (och envisheten).Och vad har jag lärt mig av detta (som mamma brukar fråga). Som jag har sagt förut: jag har lärt mig den bittra läxan att inte ta något för givet. Att alltid dubbelkolla allt och ligga steget före. Detta får bli mitt mantra.Jag kunde inte sova inatt av nervositet och hela morgonen kallsvettades jag och hade hjärtklappning. Det har inte riktigt släppt ännu. Är helt utpumpad av all spänning som släppt så nu blir det raka vägen i säng redan klockan 20.30. Passar bra när det är tidig informatikgenomgång imorgon.
Idag var en väldigt bra dag
Jag var tvungen att ta ett kort i morse klockan 07.00 när jag möttes av den här vyn utanför mitt vardagsrumsfönster. Det är vid det fönstret jag alltid sitter och studerar. Jag brukar titta ut över staden och kullarna emellanåt och glida iväg i mina egna tankar. Det känns lite som meditation. Speciellt med en het kopp kaffe i handen. Det blir aldrig detsamma med en bild. Det blir tydligare om ni klickar på den så att ni kan se detaljerna. Morgondimman över staden som jag älskar så bitterljuvt. Det är något speciellt med den här lägenheten. Det är den första av fem lägenheter jag haft här i Rumänien som faktiskt känns som hemma. Den har verkligen blivit min fristad mitt i allt kaos omkring mig. Jag känner hur detta med CSN hänger tungt över mig och det blir värre för varje dag. Den nionde är inte långt borta nu och jag känner mig inte speciellt hoppfull när det gäller att få ut mitt intyg ifrån gymnastiken imorgon...Det känns som att allt är så skört omkring mig. Allt det som har kommit att bli min värld står på så ostadig mark. Jag står inte ut med ovissheten, att inte veta om jag kan stanna här och avsluta mina studier eller inte. Om jag inte får CSN och måste åka hem nu är chansen stor att jag aldrig kommer tillbaka. Jag har förlorat nästan alla dem jag kallade för vänner. Men jag orkar inte just nu. Jag har ingen ork eller lust för något eller någon. Inte innan jag vet hur det ska bli med skolan. Det är allt som spelar någon roll nu. Men jag försöker tänka positivt och hoppas på det bästa. Ännu är slaget inte förlorat.http://www.youtube.com/watch?v=9ckv6-yhnIY&feature=related
Ber om ursäkt för att jag har varit dålig på att svara på kommentarer. Jag har haft en väldigt hektiskt vecka. Minst sagt.
Jag har alltid trott att jag är ganska stark. Att jag inte tar skit och att jag står upp för mig själv och kämpar tills jag når dit jag vill. Men sedan jag kom hit har jag sett mig själv i ett annat ljus. Jag har insett att jag är ganska blyg och undergiven. Jag vet inte om det har med att jag är svensk att göra. Jag står i kö tills det är min tur, jag hatar att ta plats och be andra om något. Jag höjer inte rösten om jag blir oartigt bemött och blir jag nekad så förstår jag att det fanns ingenting mer personen i fråga kunde göra för mig i mitt ärende.
Detta-fungerar-inte-här-nere!
Jag kommer ingenvart med att be snällt och vänta på min tur. Det är en helt annan mentalitet här. Dekanatet som har hand om alla studenter på universitetet är ett bra exempel. De är inte speciellt pigga på att hjälpa till och driver man inte på dem och är målmedveten och ganska barsk så händer det ingenting. Detta gäller antagligen inte bara Rumänien utan hela Östeuropa.
Jag har träffat rumänska barn som har mer auktoritet än jag. De lär sig tidigt att vara hårda och bestämda. De vet hur man vässar armbågarna och de har en målmedvetenhet som man inte kan annat än beundra.
Denna veckan är ett praktexempel på hur det går när man ber snällt:
Jag har problem med CSN för att jag inte har fullständiga betyg för att bli behörig för studiemedel. Problemet är att jag har fullständiga betyg men av någon anledning har mitt gymnastikbetyg inte registrerats. Antagligen hade gymnastikläraren inte skickat in mina resultat till dekanatet i september. När jag först pratade med min sekreterare om detta sa hon att hon inte kunde göra något åt detta innan januari. Hon lät mig förstå att det var helt omöjligt för henne att åtgärda felet tidigare. Men när jag fick mail från CSN senast och förstod att det är avgörande med detta ynka poäng för att jag ska få pengar så bestämde jag mig för att driva på ändå. Även om jag hatar att vara jobbig.
Jag gick till gymnastiken och pratade med första bästa lärare jag kunde hitta. Efter mycket om och men fick jag reda på att mitt slutbetyg hade skrivits ner av en lärare som gått i pension (hur har jag sådan otur!?). Han ryckte sedan på axlarna och sa att det inte fanns något de kunde göra. Och väluppfostrad som jag är tackade jag för hans tid och gick mot utgången. Men det slog mig att detta var ett avgörande slag eftersom det kommer att avgöra huruvida jag kan stanna och slutföra denna terminen. Utan pengar måste jag åka hem. Så jag tog mig i kragen och gick tillbaka in på kontoret. Förklarade att det inte var mitt fel att ett misstag begåtts och bad om att få prata med "avdelningschefen. Jag fick numret och traskade ner till dekanatet för att förklara vad som hänt.
Jag tänkte att de kanske kunde ringa och få saken löst nu när det fanns en förklaring. Jag fick samma svar igen, och nu var sekreteraren inte glad. Det innebär en del arbete för henne att rätta till mina papper dessutom måste hon erkänna att de gjort fel. Hon insisterade på att ingenting kunde göras innan januari och när hon ignorerade mig och fortsatte knappa på datorn var jag övertygad om att slaget var förlorat.
Natten som kom funderade jag på vad som stod på spel och tidigt nästa morgon hade jag samlat mod och marscherade in till sekreteraren igen. Nu var hon mer än irriterad och jag försökte trycka ner det extrema obehaget jag känner när jag är till besvär. Jag insisterade på att hon skulle hitta en lösning för mig och underströk att misstaget som begåtts faktiskt inte var mitt fel. Att jag måste få det löst och att jag inte tänkte sluta tjata. Hon satt tyst en stund och sa sedan: "Ok, om du får ner avdelningschefen för gymnastiken hit till mig och sedan får honom att skriva in betyget här så är problemet löst".
Det innebar att jag skulle ringa honom, för jag blev tillsagd att han inte gick att nå på något annat sätt. Bara det gav mig kalla kårar. Det är så fruktansvärt obehagligt att ringa och be någon om något speciellt när man vet att personen i fråga kommer vägra och antagligen kommer skälla ut en för att man understår sig att vara så fräck att fråga. Sällan har jag haft en sådan klump i magen som när jag till slut ringde till honom. Det tog mig någon timma att jobba upp nerverna. Men hör och häpna! Han gick motvilligt med på att träffa mig på tisdag! Jag hoppas innerligt att han vill följa med mig till sekreteraren och rätta till problemet då jag har förklarat situationen för honom. Då är allt löst!Det var igår jag fick tag i honom och det tog mig hela veckan av springande och tjatande för att komma så här långt. Men det var en bra övning för mig. Hade jag gett upp och inte tryckt på som jag gjorde hade jag inte fått denna chansen att rätta till problemet. Det är inte en stor chans men det är i alla fall något. 
Jag skrev för ett tag sedan att jag skulle informera om vad man behöver skicka in för papper när man söker hit till universitetet. Här kommer det jag har fått reda på (tack Stefan för hjälpen)
Här förklarar skolan utförligt vad ni behöver skicka in. Läs under länken "criteria for selecting students":
Här är en kortfattad lista
http://www.umfcluj.ro/Document_Files/Noutati/00000289/s7qaa_Contents%20of%20the%20application%20file.pdfNedan är en lättare förklaring på svenska för hur ni ska gå tillväga:
1. Fyll i ”Application form” och ”CV”• Ladda ner det bifogad pdf-fil ” UMF CLUJ - Application form and CV”. Skriv ut filen.• Fyll i Appendix 1 (Application form). Fyll i alla fält (handskrivet) med STORA BOKSTÄVER.• Kryssa i A1 till D3 i YES/NO rutorna. B2 skall vara ”YES”.• Här kommer förklaring till vissa punkter som kan anses vara förvirrande i Appendix 1 :• Stryk över ”French” och ”Romanian”.• ”Faculty of _______”. Fyll i med antingen ”General Medicine” eller ”Dentistry”.• Fyll i persondata.• A1 - Har du avslutat eller delvis avslutat en medicinsk utbildning (läkare/tandläkare)?• A5 - Har du avslutat enskilda universitets/college kurser i medicin, biologi eller kemi?• D2 - Har du någon gång varit anställd inom ett medicin relaterat fält (ex. laboratorie)?• D3 - Har du några färdigheter eller prestationer som du anser vara relevanta och somkan hjälpa dig att bli antagen?• E - Väldigt viktigt! Bifoga rekommendationsbrev från lärare eller handledare som duanser vara relevanta. Dessa skall vara skrivna på engelska, underskrivna ochstämplade (om stämpel finns). Rekommendationsbreven ( viktigt! – ORIGINAL, ingakopior) måste innehålla klar kontakt info. så som lärarens/handläggarens namn,adress, telefon nummer och e-mail adress.• De rutor du har kryssat ”YES” för, skall bestyrkas med relevanta intyg (betyg, arbetsgivarintyg m.m).Intygen ( viktigt! – ORIGINAL, inga kopior) skall vara skrivna på engelska, underskrivna och stämplade(om stämpel finns).Intygen måste innehålla klar kontakt information så somlärarens/handläggarens/universitets/arbetsgivarens namn, adress, telefon nummer och e-mail adress.• Glöm inte att fylla i ditt namn, datum och din signatur.• Fyll i Appendix 2 (CV).• Glöm inte att fylla i ditt namn, datum och din signatur.• Stoppa ifyllt ”Application form” och ”CV” i kuvertet.2. Fyll i bifogat formulär till det Rumänska Utbildningsministeriet• Ladda ner bifogad pdf-fil ”Formulär Utbildningsministeriet” och skriv ut det i 2 exemplar.• Fyll i sida 1 av 2 av formuläret.• Informationen du behöver för att fylla i sida 1 hittar du i ditt pass och vid behov i ett Personbevisfrån Skatteverket.• Fyll i sida 2 av 2 av formuläret.• ”Numele si locatia scolii secundare” – ange gymnasiets namn och stad med stora bokstäver.• ”Tipul certificatului eliberat” – skriv SLUTBETYG med stora bokstäver• ”Numele Universitatii” – ange universitetet du söker till (UMF Cluj eller UMF Targu Mures)• Kryssa för ”Studii de licenta”• ”Tematica sau specializarea” – ange vald inriktning (general medicine eller dentistry).• Fyll i datum och skriv under längre ner.• Fyll i det andra exemplaret nu på samma sätt.• STOPPA 2 ST. IFYLLDA EXEMPLAR I DITT KUVERT.3. 2 vidimerade exemplar på ditt SVENSKA SLUTBETYG. Vidimeringen (legaliseringen) görs av Notarius Publicus.Ta dina svenska slutbetyg till en NOTARIUS PUBLICUS och be om 2 st. vidimerade kopior.När du går iväg från Notarius Publicus, se till att du har 3 buntar handlingar med dig (detta för att Notariushar som vana att behålla en vidimerad kopia till sitt arkiv. Se till att han/hon förstår att du behöver 2 stvidimerade kopior som du skall ta med dig):• Ditt original.• Kopia 1 – vidimerad.• Kopia 2 – vidimerad.STOPPA KOPIA 1 OCH KOPIA 2 I DITT KUVERT.4. Översättning av dina svenska betyg till engelska och vidimering (legalisering) av översättningen.Översättningen görs av ditt gymnasium (oftast gratis) eller av en auktoriserad översättare.Vidimeringen (legaliseringen) görs av Notarius Publicus.Det finns 2 sätt att få ditt SVENSKA SLUTBETYG översatt på engelska – (gäller inte de som har gått IB):• Ta kontakt med det gymnasium du gick på och be de skriva ut ett original till dig på engelska.Se till att de förstår att du har bråttom. Ta nu den engelska versionen till en NOTARIUS PUBLICUSoch be om 2 st. vidimerade kopior. Detta är det billigaste alternativet.• Översätt dina betyg till engelska med hjälp av en auktoriserad översättare. Ta sen översättningen till enNOTARIUS PUBLICUS och be om 2 vidimerade exemplar.När du går iväg från Notarius Publicus, se till att du 3 buntar handlingar med dig (detta för attNotarius har som vana att behålla en vidimerad till sitt arkiv. Se till att han/hon förstår att du behöver2 st vidimerade kopior som du skall ta med dig):• Ditt original.• Kopia 1 – vidimerad.• Kopia 2 – vidimerad.STOPPA KOPIA 1 OCH KOPIA 2 I DITT KUVERT.Den här delen gäller endast de som har gått IB – du som inte har gått IB kan hoppa över den här delen ochgå vidare till punkt 5.• Ta ditt betygsdokument (DIPLOMA och BETYGET som innehåller poängsättningen) till enNOTARIUS PUBLICUS och be om 2 vidimerade kopior.• När du går iväg från Notarius Publicus, se till att du 3 buntar handlingar med dig (detta för attNotarius har som vana att behålla en vidimerad till sitt arkiv. Se till att han/hon förstår att dubehöver 2 st vidimerade kopior som du skall ta med dig):• Ditt original.• Kopia 1 – vidimerad.• Kopia 2 – vidimerad.STOPPA KOPIA 1 OCH KOPIA 2 I DITT KUVERT.5. Om du har ett samlat betygsdokument från Komvux där du har höjt dina betyg, be den ansvarige på Komvux attskriva ut ditt betyg på engelska oxå. Ta sen 2 st. kopior på dessa betyg (svenska och engelska versionen)6. Personbevis på engelska (utfärdat av Skatteverket, 3 stycken). De som skall vara stämplade och underskrivna av den som utfärdar det.7. Passkopior på de 4 första sidorna i ditt PASS i 2 stycken exemplar.8. 6 stycken passfoton i färg.9. ID-kort kopia (4 stycken, endast om du har ID-kort)10. Läkarintyg på ENGELSKA som styrker att du inte lider av någon smittsamm sjukdom eller andra sjukdomar som till ex. kroniskt respiratoriska sjukdomar.11. Vaccin kort (om du har) – 3 st kopior.12. EU-kort – 3 st kopior. Eu-kortet fås från försäkringskassan.13. Har du läst en extra engelska kurs (högre nivå), utanför din gymnasieutbildning, ska du skicka med ett intyg på detta. Intyget/betyget skall vara i original, på engelska, underskrivet och stämplat (om stämpel finns).14. Om du har en högre utbildning (högskola eller universitet) be institutionen som utfärdar betygen att skriva utditt betyg på engelska. Skicka med 2 st. kopior på dessa betyg.15. Ett A4 brevkuvert med ditt namn och fullständig adress på. Detta kuvert kommer att användas av universitetet för att skicka till dig ditt antagningsbevis och annan information. Se till att adressen är 100 % korrekt.Hoppas detta var till hjälp för er som vill söka till universitetet! Trevlig helg (håll gärna tummarna för mig på tisdag!)
Jag har alltid varit ganska lat. Att röra på mig har varit längst ner på min prioriteringslista sedan jag slutade kampsport när jag var ca femton år. Sedan dess har jag inte rört mig mycket mer än hundra meter om dagen ca. Jag har verkligen avskytt att röra på mig. De få gånger jag har släpat mig till något gym har jag velat ta livet av mig varje gång. Och springa ska vi inte tala om. Jag har verkligen försökt men jag dör nog hellre i förtid än att tvinga mig själv att springa långa sträckor.
Under åren har jag blivit totalt förslappad. Jag orkade inte springa till bussen, jag fick andnöd när jag gick i trappor och jag var alltid trött. Mer än två ärenden om dagen, utöver skolan, var överväldigande och jag började få fobi för att röra på mig. Jag var nästan rädd för att göra saker som innebar mycket fysisk aktivitet eftersom jag var nära att svimma varje gång jag ansträngde mig. Mina matvanor var nog det enda som var värre än min totala avsaknad av fysisk aktivitet. Jag kunde äta godis till frukost och chips till middag. Som bäst. Min mamma jobbade utomlands så ingen hade riktigt koll på hur dåligt jag åt. Det blev inte mycket bättre med tiden och det är svårt att ta sig i kragen och skaffa sig ett helt nytt mönster i vardagen. Men nu i somras insåg jag att det måste bli en förändring. Jag mådde illa väldigt ofta, kunde inte gå någonstans och det värsta av allt: den konstanta tröttheten. När man läser medicin så känns det pinsamt att ha en sådan osund livsstil. Speciellt när man läser om vad som händer i kroppen när den blir totalförslappad.
Så nu i somras när skolan slutade satte jag igång och började simma. Tack och lov för det! Det är en träningsvariant som passar mig utmärkt! Jag har simmat varannan dag sedan sommarlovet och jag ser förändringar på min kropp varje vecka. Men det bästa av allt är hur jag mår. Jag har aldrig orkat så här mycket! Jag går överallt, jag är så pigg och min energi håller i sig mycket längre. Jag har aldrig mått så här bra. Jag önskar verkligen att jag hade tagit tag i mig själv tidigare. Det hjälper mina studier mycket eftersom jag känner mig mer alert på lektionerna och det går snabbare att få in information. Nu är jag inte hundra procent superpigg hela tiden men långt mycket mer än jag någonsin varit innan.
Tänkte tipsa om hur jag gör när jag simmar. Jag har utvecklat ett mönster som passar väldigt bra för mig, jag mår inte bara bättre, mitt självförtroende är högre eftersom jag är smalare och spänstigare än någonsin.
Jag började med att simma tre gånger i veckan. Varje tillfälle simmade jag trettio minuter. Jag kombinerade bröstsim och ryggsim hela tiden. Först simmade jag tre längder bröstsim och sedan tre längder ryggsim. Eftersom jag vill träna mina lår mest så hjälper jag inte till med armarna när jag simmar på ryggen. Jag körde tre rygg och tre mage tills det gått trettio minuter. De sista femton minuterna tog jag i lite mer än de femton första. Så här höll jag på i lite över en månad. Jag började se resultat redan efter tre veckor. Svaga konturer av muskler på benen och jag minns tydligt att jag reagerade på hur mycket mindre mina kärlekshandtag blivit.
Sedan avancerade jag till fyrtiofem minuter och började simma varannan dag. Jag gjorde detta när jag kände att jag lätt klarade av trettio minuter. Jag la också till en extra längd på ryggsimmet så att jag simmade fyra längder på rygg men bara tre på mage. Så fortsatte jag i en månad. Här började mina kläder sitta väldigt löst och jag hade fått riktigt synliga muskler på armar och ben. Jag orkade gå långa sträckor och jag blev mest chockad över att jag inte längre blev andfådd i trappor. Tentastudierna gick som på räls eftersom jag orkade sitta uppe ifrån 06.00 tills sent och jag kände mig klarare. Som om jag hade rensat bort massa slagg ur huvudet.
Nästan tre månader senare var jag i riktigt god form. Jag simmade varannan dag och en timma varje gång. Jag började kråla istället för att simma vanligt bröstsim och den sista halvtimman tog jag i nästan allt vad jag hade. Varje gång kunde jag känna hur kroppen orkade mer. Det är en fantastisk känsla att känna hur man gradvis blir starkare.
Nu är jag inne på lite mer än fjärde månaden och jag mår bättre än någonsin. Jag har en del kvar innan jag är nöjd med det fysiska. Jag har alltid haft svårt för mina lår och jag hoppas på att tappa några kilo till och bygga spänstiga lårmuskler. Det fina med simning är att musklerna blir långa och smala. Man slipper också känna att man svettas och man bränner mer kalorier än vad man gör om man tex springer samma längd. Just nu håller jag på att lära mig fjärilsim eftersom det knappt tar emot att kråla längre. Jag vet inte om jag ska köra mer än två längder fjäril åt gången dock eftersom jag har fått lite mer muskler på axlarna än jag hade önskat. Jag var redan lite bredaxlad innan och 1,80 lång och breda axlar känns inte så lockande.
Så simning är ett hett tips för alla er som sitter hemma helt försoffade och känner att ni inte orkar släpa er till gymmet eller ut i kylan för en springtur :)
Jag har legat utslagen hela helgen efter allt tentaplugg. Jag hade velat fira men jag hade varken råd eller ork. Vintern har kommit till Cluj och det är jättekallt. Men tack och lov är det nästan alltid soligt.
I fredags körde kardiologin igång. Det är ett bra exempel på en kurs som ingen riktigt bryr sig om. Men den måste ändå göras så det är bara att bita ihop. Vi läser kursen på ett sjukhus väldigt nära min lägenhet som tur är:
Läraren är också ett praktexempel på vad som är mest skrämmande för speciellt svenska studenter som kommer ner hit. Han drar upp elever på måfå och förhör dem framför hela klassen. Eftersom vi inte får något material att läsa på utav läraren så är det svårt att ligga före i ämnet och därför står många som ett frågetecken medan läraren mer eller mindre förlöjligar dem framför klassen. Det resulterar i att alla sitter ihoptryckta i en klunga och ber för sitt liv att de inte ska bli uppdragna. Det är å ena sidan bra eftersom folk försöker hänga med hela lektionen eftersom han när som helst kan dra upp en och fråga en massa saker. Å andra sidan är det svårt att hänga med när man hela tiden är livrädd och försöker gömma sig bakom den som sitter framför. Jag filmade lite under lektionen så att ni kan ta del av hur det går till. Det blev inte så bra eftersom jag var tvungen att hålla kameran dold, men ni förstår principen:Hoppas det fungerar. Nu ska jag slänga mig i säng. Första lektionen imorgon är historisk medicin. Förra gången pratade vi om Galen. Det var ganska intressant. Hade läraren haft ett bättre upplägg hade jag nog gillat historisk medicin, jag har alltid gillat historia. Men så är inte fallet tyvärr. Genetik är utan tvekan mitt favoritämne detta året.
Här kommer en låt som säger allt om vilken fantastisk artist Ella Fitzgerald är. En av mina favoriter. Det blir nog inte mycket vackrare än så här:
Jag kan knappt tro det själv, men efter tre år av läkarstudier har jag äntligen lärt mig att planera mina studier! Det är dagen innan tentan och jag har inte panik. Visst är jag nervös men det hör till. Men för första gången har jag gjort en plan för hur jag ska plugga och faktiskt följt den. Jag har läst igenom allt jag ska kunna flera gånger. Jag har skrivit ner allt och jag har kollat upp övrig information på det som är extra viktigt. Jag ska inte säga för mycket men det känns som att detta kan gå riktigt bra. Klockan är bara 22.30 och jag är klar! Jag ska för första gången innan en tenta äta lite kvällsmat och sedan lägga mig i tid.
Man kan sannerligen lära gamla tröga hundar sitta!Jag hoppas på frågor som "types of prenatal diagnosis" imorgon, eller "Polymeric chain reaction". Gärna "homologous chromosome groups" också. En enda sak förstår jag mig inte på, kanske ni kan hjälpa mig med denna karyotypen:
Jag har fotat alla karyotyper läraren har gått igenom och det har inte varit några problem förutom med denna. Jag förstår att det är kromosompar 14 grupp D som är problemet. Men jag vet inte vad det är för diagnos. Kan man kanske säga att det är en translocation? Jag vet att det är andra medicinstuderande som läser bloggen så har ni någon aning får ni gärna skriva. Kvällsmat, here i come!
Nu är det fullt fokus från morgon till kväll som gäller. Jag ska sätta en tia på den första sluttentan för i år har jag bestämt. Jag har läst igenom allt och skrivit anteckningar, nu är det bara den tråkiga delen kvar: Att repetera allt tills det sitter som sten. Jag tycker det är så tråkigt att läsa samma sak flera gånger. Jag har märkt att det går bättre om jag går runt i lägenheten med blocket i handen och för en monolog med mig själv. Att jag föreställer mig att jag pratar med läraren och utförligt förklarar olika delar ur materialet vi fått. Även när jag diskar brukar jag ställa blocket där jag kan se det och försöka prata fritt och bara kolla på anteckningarna om jag måste. Fungerar hundra gånger fortare än att bara sitta still och försöka trycka in all text i huvudet.Vi ska kunna en hel del om olika tekniker man använder när man studerar kromosomer. Jag har fått ta fram mina gamla anteckningar ifrån cellbiologin och halva dagen har gått åt till att repetera mitosis, meiosis och även DNA transkription. Vi ska även få en bild på en karyotyp där vi ska ställa en diagnos som i detta fallet:
På den här karyotypen är det en trisomi på det artonde kromosomparet. Då vet jag att det är Edwards syndrom. Vi ska också veta hur man går till väga när man gör en karyotyp (som på bilden) vilka tekniker man använder när man tex färgar banden på kromosomerna osv.
Man ska inte underskatta att rita när man gör anteckningar(ser du att jag använder pennorna mormor?). Det tar lite tid men det sitter bättre när man har en bild att referera till i varje kapitel. Jag avskyr när det bara blir en vägg av text som förvandlas till en smet i huvudet. Jag tackar gud för att jag lever i en generation där jag har tillgång till internet! Jag satt just och skelade över "DNA sequencing". Ibland är det svårt att förstå en metod utifrån en text så jag är väldigt tacksam att Youtube finns. Denna videon gjorde allt kristallklart för mig på några minuter:
Så nu sitter jag här, stationerad som vanligt vid mitt skrivbord vid fönstret med utsikt över Cluj. Idag har jag fått det bekvämaste plagget i världshistorien skickat till mig ifrån Sverige! Det ni ser på bilden är numera min plugg-outfit. Jag fick ett paket idag med massa fint som mamma har skickat. Denna fantastiska mysdress är numera min ögonsten. Dom gör dessa på hennes jobb och jag tycker det är det bästa som uppfunnits i klädväg. Det är som en inomhus-overall. Det kallas tydligen för jumpsuit. På bilden visar jag också min kärlek till min (enorma) kaffekopp som alltid finns där för mig när allt känns hopplöst. Den finns där på morgonen när jag bara vill försvinna ifrån jordens yta under mitt varma täcke, och den finns där för mig på kvällen när klockan tickar emot 22.00 och motivationen att plugga vidare börjar svikta. Då håller jag mig flytande med en stor kopp kaffe i minst två timmar till. Jag har fått så mycket fina mail och jag vill passa på att tacka igen för alla fina uppmuntrande ord om min kämparglöd och om hur bloggen inspirerar er. Hade ingen aning om att ni var så många som vill följa bloggen. Tycker det är jätteroligt ska ni veta.Jag har också fått många mail av folk som undrar över vad man behöver skicka in när man ansöker till skolan. Jag har inte kunnat ge något bra svar på det innan då allt är så annorlunda nu från när jag sökte hit för tre år sedan. Men jag håller på att kolla upp vad som gäller och mer info om det kommer till helgen.Hoppas ni får en fin kväll. Kan inte lämna er utan en riktigt bra låt. En av mina favoriter på min musiklista. Brukar börja dagen med den. Livet känns lite lättare om man börjar dagen med bra musik.http://www.youtube.com/watch?v=6Wam0pJ_NAU&feature=results_video&playnext=1&list=PLA5F0BA6F2B7E02A7
Grattis världens bästa pappa på fars dag! Tänker på dig och önskar att vi kunde ses oftare.
Jag har min pappa att tacka för mycket. Inte minst för att han höll koll på mig när jag var en vilsen tonåring. Som alla föräldrar har han fel och brister men genom hela min uppväxt har han gett mig väldigt nyttiga råd som har hjälpt mig mycket genom livet. Några av dem har blivit som ett mantra för mig:
"Förlita dig aldrig på någon utöver din familj" "När det gäller utbildning är allt annat oviktigt"
Nyttiga råd som jag önskar att jag tog till mig tidigare.
Ett av mina finaste minnen ifrån barndomen är då han lärde mig cykla. Sådana minnen följer med hela livet. Hoppas bröderna inte glömmer av att fira dig där hemma pappa! Puss
Mailen har regnat in sedan i går och jag måste tacka för allt stöd och alla fina ord. Jag hade ingen aning om att jag hade så många läsare. Jag blir så glad när jag får höra att bloggen har hjälpt och inspirerat så många av er!
Imorgon lägger jag till er alla på listan över läsare så ni kan komma åt bloggen. Beklagar att ni måste skapa ett google-konto för att få tillgång att läsa, skulle vilja ha en egen hemsida för bloggen så att det blev mindre omständigt men jag har ingen tid över för att hinna fixa det. Jag väntar tills söndag med att privatisera bloggen så att ni som vill följa mig hinner skicka era mailadresser. Många skriver och är oroliga att bloggen ska förändras nu när den blir privat. Det enda som kommer förändras är att jag kommer vara mer fri i mitt skrivande då jag slipper känna att jag har ett ansvar som "representant för utbildningen". Bloggen kommer kretsa runt min utbildning och Cluj-Napoca eftersom det är mitt liv. Jag kommer också fortsätta ge tips via bloggen till dem som funderar på att komma ner och studera här.
Just nu är det full förberedelse inför genetikprovet på fredag. Kaffet i högsta hugg som alltid. Det är sluttenta i den praktiska delen av genetikkursen. Vi ska kunna det mesta om kromosomer denna terminen och nästa termin fördjupar vi oss mer i genetiska abnormaliteter. Här är några exempel på vad vi ska fokusera på:
* Chromosome classification (groups)
* Chromosome heteromorphisms
* Karyotyping – indirect methods (blood lymphocytes, amniocytes
* Non-invasive prenatal diagnosis methods
* Prenatal ultrasound diagnosis in Down syndrome
* FISH – Standard FISH, M-FISH, CGH
*DNA sequencing - definition
Känns som att jag måste prestera bra nu och få högsta betyg, dels för att jag har mycket att bevisa för mig själv och dels för att jag har så mycket fritid så det finns ingen anledning att till att inte få högsta betyg.
Pratade med en bekant idag om studieteknik. Det fick mig att tänka en del. Jag har verkligen aldrig lärt mig någon speciell studieteknik. Jag är snabblärd men strukturerar upp mina studier (och allt annat) som en åsna och därför tar allting tid. Skulle verkligen vilja ta en kurs i planering av livet samt studieteknik!
Det känns som att det alltid måste finnas ett överhängande problem här i livet. För att det ska bli någon sorts balans. För mig heter det problemet CSN. Jag har ännu inte fått några pengar och väntar på att ett beslut ska tas. Min ekonomi går på knäna och jag vet inte vad jag ska ta mig till om de beslutar att jag inte ska få något studiemedel. Det är speciella omständigheter när jag har gått om. Jag ber en stilla bön till csn-guden och hoppas att han hör mig. Utan csn kommer jag inte kunna läsa vidare nästa termin. Alltid är det något som sagt.
Sist men inte minst tänkte jag lägga upp en kommentar jag fick alldeles nyss:
"Jag gillar denna blogg. Tack vare Alexandra är jag nu andra årets student. Hon hjälpte mig med råd och information när jag sökte hit förra året och jag vill passa på och tacka henne igen och Sandra.
Om jag lärde mig något, så är det att inte falla för grupptryck, eftersom människor tenderar att festa hela tiden, mestadels svenska folket. Nu har skolan beslutat att inte ta in så många svenskar som man gjort tidigare. Till exempel förra året i en klass av 120 studenter som blev antagna var runt 80% av dem från Tyskland. Tyskar, till skillnad från svenskar verkar göra mycket bra i skolan.
Ett tips till er som gärna vill börja plugga här; Det är ganska enkelt att klara sig faktiskt trots att man läser många olika ämnen parallellt.
1. Hitta din studieteknik som funkar bäst redan i början.
2. Var med på alla lektioner och labbar
4. Visa respekt till professorer (tro mig, detta är inte Sverige där du leker med dina lärare som om de var dina bästa vänner)
5. Undvik grupptryck och festande.
6. Lär dig kreditsystemet,curriculum osv...
Skolan håller på att bygga helt nya lokaler och andra stora byggnader. Om 2-3 år från och med nu kommer man inte känna igen Cluj. Kom ihåg att Rumänien gick med i EU år 2007!
Lycka till!
Tänkte att det kan vara intressant att läsa vad andra säger om utbildningen. Roligt att läsa att fler är positiva och jag är glad att mina råd har varit till hjälp :)
Tillbaka till genetiken, och ni vet vad ni ska göra på fredag kl 10.00! (håll tummarna!)
